Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Om ungdomsarbetslöshet

Vår forskning om ungdomsarbetslöshet visar att ungdomar oftast är arbetslösa en kort tid, men att effekten kan vara bestående.

Sammanfattningar i media

Anders Forslund beskriver ungdomsarbetslösheten och diskuterar hur hög den är i en 16 minuter sevärd föreläsning med titeln "En förlorad generation? Arbetslösheten bland svenska ungdomar". Anders deltar tillsammans med Arbetsförmedlingens analyschef Clas Olsson i Ekonomiekot lördag och diskuterar om arbetslösheten bland ungdomar i själva verket är 12,5 eller 7 procent. Oskar Nordström Skans diskuterar ungdomsarbetslöshet och skolsystemet i Studio ett i P1 den 24 februari 2012.

Våra rapporter

I rapporten ”Har ungdomsarbetslösheten långsiktiga effekter?” visar Oskar Nordström Skans att ungdomar som blir arbetslösa direkt efter gymnasiet fortsätter att vara arbetslösa i betydligt större utsträckning än andra under de kommande tio åren. Under åtminstone fem år är en del av den förhöjda arbetslöshetsrisken en direkt effekt av att personen var arbetslös som tonåring. Oskar har också visat att föräldrar är en viktig väg till jobb och att det framförallt gäller dem som saknar gymnasieutbildning eller har låga betyg.

I ”(Hur) hjälps ungdomar av arbetsmarknadspolitiska program för unga?” av Anders Forslund och Oskar Nordström Skans, beskrivs hur Arbetsförmedlingens arbete med ungdomar i åldrarna 20 till 24 år under perioden 1999–2003 ledde till att de hittar arbeten fortare än både yngre och äldre ungdomar. Kommunala ungdomsprogram ledde till jobb i mindre utsträckning än arbetsförmedlingens program. 

Martinson och Sibbmark har gjort en uppföljning av vad de gör i programmet jobbgarantin för unga. De finner att programmet hade få organiserade aktiviteter, men att sju av tio unga tyckte att de fick tillräckligt stöd. I Liljeberg och Hall konstateras att jobbgarantin hade blandade effekter. Under 2008 tycks garantin ha lett till att ungdomarna fick jobb fortare än de annars skulle ha fått, men inte 2009.

– Det kan bero på att de som räknade med att anvisas till programmet sökte och fick fler jobb precis innan de skrevs in, menar Caroline Hall. Det brukar kallas för en annonseringseffekt. Vi finner dock inga långsiktiga effekter av ungdomsinsatserna något av åren. Ett år efter arbetslöshetens början är ungdomar som var i målgruppen respektive deltog i övriga insatser på förmedlingen inskrivna i lika hög grad.

I Pathric Hägglunds rapport ”Effekter av intensifierade förmedlingsinsatser vid Arbetsförmedlingen – erfarenheter från randomiserade experiment” har ungdomar inga effekter av att få en kombination av ökad kontroll och jobbsökaraktiviteter. Det förklaras troligen av att de unga har relativt korta tider i arbetslöshet och att de dessutom redan var en prioriterad grupp vi förmedlingen, skriver IFAU i pressmeddelandet.

I en översikt om ungdomars och invandrares inträde på arbetsmarknaden visar rapportförfattarna att ungdomars inträde fördröjs väsentligt, främst på grund av att de utbildar sig allt längre, men att den varierande konjunkturen också haft en kraftig inverkan. Även de unga med lägst utbildning, de som inte avslutar gymnasiet, har ett allt senare inträde.

Utbildning och arbetslöshet hänger naturligvis samman. För att förstå mer om de bakomliggande orsakerna till arbetslöshet kan det vara bra att läsa om vilka effekter det målrelaterade betygssytemet verkar ha fått i en utbildningsöversikt som heter Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter - vad säger forskningen?

I ett remissvar från 2008 har IFAU diskuterat regeringens förslag av kraftfullare nedsättning av socialavgifter för unga. Två projekt om den sänkta arbetsgivaravgiften för ungdomar pågår men inget av dem är färdigt ännu.

Kontaktperson: Anders Forslund och Caroline Hall


Publicerad av:

Margareta Wicklander

Senast uppdaterad:

2010-06-16