Språngbräda eller segmentering? En longitudinell studie av tidsbegränsat anställda

Författare: Kristina Håkansson, Och

Sammanfattning av Rapport 2001:1

Från arbetsgivarhåll hävdas att reglerna för anställningar måste bli mer flexibla. Detta skulle enligt förespråkarna också gynna individerna då man antar att de tidsbegränsade anställningarna innebär en språngbräda till fast jobb. Denna studie visar att detta bara stämmer för vissa grupper. För provanställda, män och personer med hög utbildning är möjligheten stor att den tidsbegränsade anställningen är en språngbräda till fast jobb. För andra grupper, till exempel säsongsanställda, kvinnor och personer med låg utbildning, är det större risk att den tidsbegränsade anställningen leder till segmentering, dvs den tidsbegränsade anställningen varvas med andra tidsbegränsade anställningar och perioder av arbetslöshet. Mitt emellan finns vikarier och objekts-/projektanställda som till viss del övergår till fast jobb men som också till viss del är rörliga, dvs är fortsatt tidsbegränsat anställda men utan perioder av arbetslöshet. 
De tidsbegränsade anställningarna är av helt olika karaktär och fyller helt olika funktion för arbetsgivaren. Ett centralt resultat i studien är att de typer av tidsbegränsade anställningar som kan användas i syfte att åstadkomma kapacitetsflexibilitet, dvs kunna variera produktionens volym efter efterfrågan, innebär en risk för segmentering. Det är främst säsongs- och behovsanställda som riskerar att utgöra en ständig buffert för arbetsgivarnas varierande behov av personal. 
Ett viktigt resultat är också de stora skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter att övergå från tidsbegränsat till fast jobb. När alla andra faktorer konstanthålles, har kvinnor ungefär hälften så stor chans att övergå till fast jobb under en tvåårsperiod. 
Studien bygger på registerdata från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU) samt SCB:s integrationsregister ALDA vilket bland annat innehåller uppgifter från skattemyndigheten och Ams. En kohort, de som medverkar i AKU första gången 1994, följs under fyra år. Det är de tidsbegränsat anställdas arbetsmarknadsstatus som är i fokus i studien.