Vad hände med resurserna när den svenska skolan decentraliserades?

Författare: Åsa Ahlin, Och Eva Mörk, Och

Sammanfattning av Rapport 2005:1

I början av 1990-talet genomfördes ett antal reformer som fundamentalt förändrade
den svenska skolans organisation. Dessa innebar en övergång från en statlig
detaljstyrning till en målstyrd och decentraliserad organisation. Syftet med
denna rapport är att undersöka om resurserna till grundskolan förändrades i
samband med decentraliseringen. Analysen baseras på kommundata för
perioden 1989–95. Vi finner inget stöd för det huvudsakliga argumentet mot
decentralisering – att elever i kommuner med svag skattebas riskerar att drabbas
av minskade resurser. För det första är skolresurserna mer jämnt fördelade
efter decentraliseringen än före. För det andra finner vi inget samband mellan
kommunernas skattebas och skolkostnader per elev (exklusive lokalkostnader)
varken före eller efter reformerna. Det finns till och med tendenser till ett negativt
samband mellan lärartäthet och skattebas efter reformerna. Vi finner
vidare att de riktade statsbidragen hade större effekt på kommunala skolresurser
än de generella statsbidrag som använts efter decentraliseringen.
I början av 1990-talet genomfördes ett antal reformer som fundamentalt förändrade den svenska skolans organisation. Dessa innebar en övergång från en statlig detaljstyrning till en målstyrd och decentraliserad organisation. Syftet med denna rapport är att undersöka om resurserna till grundskolan förändrades i samband med decentraliseringen. Analysen baseras på kommundata förperioden 1989–95. Vi finner inget stöd för det huvudsakliga argumentet mot decentralisering – att elever i kommuner med svag skattebas riskerar att drabbas av minskade resurser. För det första är skolresurserna mer jämnt fördelade efter decentraliseringen än före. För det andra finner vi inget samband mellan kommunernas skattebas och skolkostnader per elev (exklusive lokalkostnader) varken före eller efter reformerna. Det finns till och med tendenser till ett negativt samband mellan lärartäthet och skattebas efter reformerna. Vi finner vidare att de riktade statsbidragen hade större effekt på kommunala skolresurser än de generella statsbidrag som använts efter decentraliseringen.