Hur påverkade arbetsgivaransvaret i sjukförsäkringen lönebildningen?

Arbetsgivarincitament har använts på olika sätt inom svensk socialförsäkring. Två exempel är det nuvarande arbetsgivaransvaret i sjukförsäkringen och den medfinansiering som fanns i sjukförsäkringen mellan 2005 och 2007. Flera internationella studier har visat att sådana arbetsgivarincitament kan minska nyttjandet av olika socialförsäkringar. Arbetsgivarincitament kan även ha olika indirekta effekter; de kan tänkas påverka lönebildningen, företagens anställ­ningar och uppsägningar och hur företagen agerar när de anställda söker ersätt­ning. Dessa indirekta effekter har till stor del ignorerats i forskningen kring arbetsgivarincitament. Den här rapporten bidrar till att fylla en del av denna lucka genom att undersöka förekomsten av individuella löneeffekter av det arbetsgivaransvar som infördes i den svenska sjukförsäkringen 1992. Arbets­givar­­ansvaret innebar att företagen blev ansvariga att betala ut sjuklön till sina anställda under de första 14 dagarna av varje sjukfrånvaroperiod. Ett sätt för arbetsgivarna att undvika denna sjuklönekostnad kan vara att skifta över kost­naden till anställda med hög sjukfrånvaro i form av lägre löne­ökningar. Jag finner dock inget stöd för sådana individuella löneeffekter.