Diskriminering kan t.ex. ske genom att en person nekas anställning, får lägre betyg eller sämre lön på grund av exempelvis kön eller etnisk bakgrund. Svensk lag förbjuder diskriminering också utifrån flera andra egenskaper, t.ex. sexuell läggning och ålder.

Både i rättsliga och vetenskapliga sammanhang finns olika definitioner av begreppet diskriminering och när det ska anses förekomma. I sociologin är strukturell och institutionell diskriminering viktiga begrepp för att beskriva fenomen på grupp- och samhällsnivå. Ekonomiska modeller utgår i större utsträckning från individen. Två grundläggande typer är preferensbaserad och statistisk diskriminering. Exempel på det första är om en arbetsgivare inte vill anställa personer med en viss egenskap. I det andra fallet kan diskrimineringen beskrivas som ett rationellt agerande utifrån begränsad information, t.ex. om arbetsgivaren vet att en grupp sökande oftare brister i ett hänseende men inte kan avgöra i det enskilda fallet och då väljer bort alla i gruppen.

Vår empiriska forskning handlar dels om hur omfattande diskrimineringen är mot olika grupper i olika sammanhang, dels varför diskrimineringen uppstår och vilka effekter olika typer av åtgärder mot diskriminering har.