Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern

IFAU har följande kommentar i detta ärende:

• En ytterligare reserverad månad i föräldraförsäkringen kommer troligtvis att öka pappors föräldrapenninguttag, men det är inte troligt att den faktiska genomsnittliga föräldraledigheten kommer att påverkas i samma utsträckning. Anledningen är att både mammor och pappor idag är föräldralediga längre tid än vad föräldrapenningdagarna räcker till.

Denna promemoria presenterar regeringens förslag om att reservera ytterligare en månad av föräldrapenningdagarna för vardera föräldern. Syftet är att få föräldrar att dela mer lika på föräldraledigheten utan att den totala ledighetens längd påverkas. Utifrån rådande kunskap om hur föräldrar idag utnyttjar föräldraförsäkringen och hur införandet av de tidigare reserverade månaderna har påverkat föräldrars föräldrapenninguttag är det troligt att en tredje reserverad månad kommer att öka pappors uttag av föräldrapenning. Däremot är det inte troligt att föräldrarnas arbetsutbud (eller den faktiska ledigheten för omsorg om barn) kommer att påverkas i samma utsträckning.

Föräldraledighetslagen (1995:584) i kombination med flexibiliteten i hur föräldrapenningdagarna kan utnyttjas gör att föräldrar har rätt att vara föräldralediga från sin anställning längre tid än vad föräldrapenningdagarna räcker till. Både mammor och pappor utnyttjar denna möjlighet; kvinnor är i genomsnitt föräldralediga 15,3 månader och tar ut föräldrapenning för 9,5 månader, och män är föräldralediga 3,8 månader och tar ut föräldrapenning för 2,2 månader (Försäkringskassan 2013:9). Det betyder att den ytterligare reserverade månaden ryms inom den period som även pappor idag är föräldralediga utan ersättning. I det sammanhanget är det tveksamt att förvänta sig att vare sig pappors eller mammors faktiska genomsnittliga arbetsutbud kommer att påverkas nämnvärt av en ytterligare reserverad månad.

De tidigare införda reserverade månaderna har påverkat pappornas föräldrapenninguttag (ISF 2012:4), men det är svårt att påvisa några genomsnittliga arbetsutbudseffekter (Ekberg et al. 2013; Eriksson, 2005 och Karimi, Lindahl och Thoursie, 2012). Tyvärr har de tidigare så kallade pappamånaderna införts på ett sådant sätt att det inte är möjligt att utvärdera hur olika grupper har påverkats av dem, utan det har endast varit möjligt att skatta genomsnittseffekter.

Även om de genomsnittliga arbetsutbudseffekter saknas eller är små finns det enskilda grupper som kan tänkas påverkas. I promemorian redovisas att 10 procent av papporna till barn födda 2005 inte hade tagit ut några föräldrapenningdagar alls när barnet fyllt åtta år. Det är en empirisk fråga om en ytterligare reserverad månad kommer att påverka denna andel (eller föräldraledighetsuttaget bland de pappor som idag tar ut få dagar). Ur ett jämställdhetsperspektiv är den naturligtvis en viktig marginal att försöka påverka. Enligt ISF 2012:4 är det bland män som saknar eller har en låg inkomst och svag arbetsmarknadsanknytning som uttaget av föräldrapenning är som lägst. I dessa fall kan en ytterligare reserverad månad innebära att mamman antingen får förlänga sin föräldraledighet utan ersättning eller minska den totala ledigheten. Båda dessa utfall är naturligtvis i strid med intentionerna bakom förslaget.

I promemorian framhålls förhoppningar om att förslaget ska bidra till minskade skillnader i arbetsmarknadsutfall mellan kvinnor och män och att barnet ska få mer tid med sin pappa. Det finns en väldokumenterad koppling mellan kvinnors högre föräldraledighetsuttag (och större familjeansvar i allmänhet) och kvinnors, i vissa dimensioner, svagare ställning på arbetsmarknaden. Däremot vet vi idag inte hur detta samband ser ut, t.ex. om arbetsgivare uppfattar att det är en skillnad mellan två och tre månaders ledighet, eller om det är andra marginaler som har betydelse. I genomsnitt är det dock (som beskrivits ovan) sannolikt att arbetsutbudseffekterna blir små eller obefintliga. På kort sikt är det därför orealistiskt att förvänta sig effekter på varken kvinnors och mäns arbetsmarknadsutfall eller på hur mycket tid pappor spenderar med sina barn. Möjligen finns det ett signalvärde i att reservera ytterligare en månad till vardera föräldern, vilket långsiktigt kan tänkas påverka normerna för hur föräldraledigheten delas.  

I Norge har föräldraförsäkringen successivt byggts ut med längre betald ledighet och fler reserverade dagar för vardera föräldern. Dahl m.fl. (2013) har utvärderat de senaste 30 årens förändringar utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Slutsatserna är att effekterna på föräldrarnas arbetsmarknadsutfall och barnens skolutfall (som lyfts fram i motiven till en mer generös föräldraförsäkring) är små och att försäkringen omfördelar resurser från barnlösa och föräldrar med låga inkomster till föräldrar med högre inkomster. Den svenska föräldraförsäkringen har inte utvärderats på motsvarande sätt, men situationen i Sverige påminner om den i Norge och slutsatserna är därför relevanta även i ett svenskt sammanhang. Mot den bakgrunden är det intressant att konstatera att den ytterligare reserverade månaden inte ska inkluderas i beräkningen av jämställdhetsbonusen. Det betyder att det maximala bonusbeloppet minskas från 13 500 kr till 10 500 kr. ISF 2012:4 visar att den jämställdhetsbonus som infördes 2008 inte har påverkat föräldrars uppdelning av föräldrapenningdagarna. Eftersom det främst är föräldrar med högre inkomster som delar mer lika, leder jämställdhetsbonusen i praktiken till en transferering av skattepengar till höginkomsttagare. IFAU noterar att, i och med att maxbeloppet i bonusen nu minskar, minskar omfattningen av denna transferering något.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Fil.dr Erica Lindahl har varit föredragande.

Referenser

Dahl, G., Loken, K., Mogstad, M. och Salvanes, K. (2013) ”What is the case for paid maternity leave?” Working paper 19595 NBER.

Ekberg, J., Eriksson, R. och Friebel, G. (2006) ”Parental leave – a policy evaluation of the Swedish ”daddy-month”, Journal of Public Economics 97(0), 131-143. 2013.

Eriksson, R. (2005) “Parental leave in Sweden: The effects of the second daddy month”, Stockholms universitet, Institutet för social forskning (SOFI), working Paper 9/2005.

Försäkringskassan 2013:9 ”Ojämställd arbetsbörda – föräldraledighetens betydelse för fördelningen av betalt och obetalt arbete”. Socialförsäkringsrapport 2013:9 från Försäkringskassan.

Karimi, A., Lindahl, e. och Thoursie Skogman, P. (2012) Rapport 2012:22 från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

ISF 2012:4 ”Ett jämställt uttag? Reformer inom föräldraförsäkringen” Rapport 2012:4 Inspektionen för socialförsäkringen.