Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2016-12-14, dnr 235/2016

SOU 2016:73
Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Begränsningar i föräldrapenningen för föräldrar som kommer till Sverige med barn

IFAU har följande kommentarer i detta ärende:

  • Enligt befintliga forskningsresultat kan vi vänta oss att begränsningen i viss utsträckning kommer att påskynda etablering på arbetsmarknaden bland berörda mammor, öka deltagandet i förskola bland deras barn och möjligen också främja jämställdheten bland berörda personer.
  • Jämfört med nuvarande regler får vissa föräldrar det ekonomiskt sämre och förslagen innehåller tidsgränser som innebär stora skillnader för rätten till ersättning. Båda dessa faktorer kan påverka beslut om att försöka få fler barn och tidpunkten för detta. Dessa potentiella effekter nämns inte i betänkandet. På individnivå kan de vara betydelsefulla, men i ett samhällsekonomiskt perspektiv är de sannolikt små.
  • Lagförslaget gäller föräldrar som kommer till Sverige, men i delbetänkandet nämns också förslaget om att begränsa när föräldrapenningen kan användas för alla föräldrar. Om syftet med denna begränsning är att stärka arbetskraftsdeltagandet bland föräldrar med barn i förskole- och skolåldern är det värt att fundera på att snarare begränsa föräldraledighetslagen än att begränsa hur föräldrapenningen används, eftersom föräldrapenningen redan i dag främst används under barnens första levnadsår.

Bakgrund

Det finns starkt stöd för att längre betald föräldraledighet generellt fördröjer återgång i arbete efter barnafödande (Lalive och Zweimüller, 2009 och Lalive m.fl., 2011). Det finns en studie, Vikman (2013), om hur invandrade i Sverige reagerar på längre betald föräldraledighet. I den visas att rätten till föräldrapenning (jämfört med fallet utan denna rättighet) hämmar arbetskraftsdeltagandet bland invandrade kvinnor de första åren. Efter sju år finns dock inte längre någon skillnad. Studien finner inte heller någon effekt bland män, varken på kort eller längre sikt. Utifrån dessa resultat kan vi alltså vänta oss att den föreslagna begränsningen kommer att öka nyanlända kvinnors arbetskraftsdeltagande, vilket är ett av syftena med åtgärden.

Ett ökat arbetskraftsdeltagande bland invandrade kvinnor medför förmodligen att deras barn i högre grad går i förskola, vilket i sin tur sannolikt gynnar barnens framtida skolresultat. Litteraturen om effekter av förskola på senare skolutfall visar att förskolan är särskilt viktig för invandrade barns resultat de första skolåren (för en översikt av den litteraturen, se, t.ex., Ruhm and Waldfogel, 2011).

Även jämställdheten mellan kvinnor och män kan påverkas i den meningen att kvinnors ekonomiska oberoende stärks i och med att deras arbetskraftsdeltagande ökar.

Att fertilitetsbeslut påverkas av ekonomiska drivkrafter är väl belagt i litteraturen (se, t.ex., Gonzalez, 2013). De tidsgränser som införs (begränsningen gäller inte för barn som är yngre än 1 år när ansökan inkommer till Försäkringskassan) och det faktum att en grupp får det ekonomiskt sämre av förslagen kan påverka incitamenten att skaffa ytterligare ett barn eller ändra tidpunkten för när man väljer att försöka få fler barn.  Även om dessa effekter kan vara betydelsefulla på individnivå är det i sammanhanget viktigt att påpeka att effekterna i ett samhällsekonomiskt perspektiv torde vara små eftersom dessa nya incitament rimligen berör få människor.

I delbetänkandet nämns också förslaget om att begränsa användningen av föräldrapenningdagar för alla föräldrar i Sverige. Om syftet med ett sådant förslag är att stärka arbetskraftsdeltagandet bland småbarnsföräldrar är det värt att beakta att majoriteten av föräldrapenningdagarna redan idag används under barnets två första levnadsår (Försäkringskassan 2016). En begränsning av användandet beroende på barnets ålder skulle därför troligen inte få särskilt stor effekt. Däremot finns det anledning att tro att föräldraledighetslagen, som ger föräldrar rätt att arbeta deltid i befintlig anställning upp till barnet är 8 år, bidrar till deltidsarbete bland framförallt mammor. Föräldraledighetslagens betydelse för deltidsarbete diskuteras i Karimi m fl. (2012).

Slutligen, begränsningsförslaget ger upphov till stora godtyckliga skillnader beroende på när ansökan om föräldrapenning inkommer till Försäkringskassan i kombination med barnets ålder. Detta kan ifrågasättas ur ett likvärdighetsperspektiv (den som snabbt förstår och agerar efter systemet kan få en bättre situation än andra med barn i samma ålder). En fördel med dessa trösklar är dock att det möjliggör framtida trovärdiga utvärderingar av reglernas effekter på arbetsmarknadsrelaterade utfall, eftersom personer precis under och över gränsvärdena är likvärdiga men berättigade till olika regler.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Fil dr Erica Lindahl har varit föredragande.


Publicerad av:

Monica Fällgren

Senast uppdaterad:

2017-01-03