Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2017-02-27, dnr 251/2016

Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Det stämmer! Ökad transparens och mer lika villkor

I detta ärende har generaldirektör Olof Åslund beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

Utredningen har lämnat förslag inom fyra olika områden. IFAU:s synpunkter inom var och ett av dessa områden återfinns under respektive rubrik.

Beslut om och beräkning av bidrag till verksamheter med enskild huvudman

Övergripande synpunkt
Utredningen lämnar ett antal förslag på bidragsslag till enskild huvudman, hur bidragen ska beräknas och hur beräkningarna ska redovisas. Syftet med förslagen är att åstadkomma ökad transparens och insyn i hur bidragen fastställs för att säkerställa lika villkor mellan kommunala och enskilda huvudmän.

IFAU är i allmänhet positivt till förslag som kan öka transparens. IFAU tror att transparens, förutsägbarhet och långsiktighet är en förutsättning för att enskilda huvudmän ska kunna bedriva undervisning av hög kvalitet, och med goda möjligheter till insyn och jämförbarhet för föräldrar och elever. IFAU kan däremot inte bedöma i vilken utsträckning de aktuella förslagen leder till ökad transparens och lika villkor mellan kommunala och enskilda huvudmän.

IFAU saknar dock en bredare diskussion av vad lika villkor mellan kommunala och enskilda huvudmän innebär och huruvida lika villkor går att åstadkomma. Utredningen betonar visserligen att kostnadsposter som härrör från de särskilda uppdrag som kommunala huvudmän har – exempelvis kostnader för tillsyn och övergripande kvalitetsansvar för skolor och förskolor inom kommunen, kostnader för skolskjutsar, och kostnader för det kommunala aktivitetsansvaret – inte ska tas med när bidragsbelopp till enskilda huvudmän ska beräknas eftersom dessa inte har motsvarande ansvar. Men det saknas en diskussion om huruvida kostnader som härrör från kommunala huvudmäns särskilda uppdrag enkelt går att särskilja och om kommunala och fristående huvudmän i grunden producerar samma produkt.

Kommunala huvudmän har exempelvis ett övergripande försörjningsansvar för alla elevers rätt till utbildning, och de måste därför ha en beredskap att kunna hantera oförutsägbara händelser – till exempel ett oväntat inflöde av nyanlända med rätt till utbildning. Om detta ansvar innebär att den kommunala verksamheten måste organiseras på ett särskilt sätt är det svårt att se att kommunala och fristående huvudmän producerar samma produkt och att kostnaderna för detta uppdrag enkelt kan särskiljas.

Synpunkter kring förslaget om ett utvecklat system för bestämmande av bidragsbelopp
Utredningen föreslår bland annat att beslutade grundbelopp ska stämmas av mot faktiskt utfall i ett nytt beslut senast den 30 september året efter det år bidraget avsåg; detta för att säkerställa lika villkor mellan kommunala och enskilda huvudmän. Enskilda huvudmän ska då kompenseras om den kommunala huvudmannen haft högre kostnad per elev än vad som budgeterades när grundbeloppets storlek beslutades.

De bidrag som betalas ut till enskilda huvudmän syftar till att finansiera undervisningen för de elever som bidraget avser (under ett visst läsår). Men en eventuell uppjustering av grundbeloppet kommer att betalas ut först efter att de elever för vilkas utbildning bidraget avser att finansiera avslutat det aktuella läsåret. IFAU anser att det är problematiskt att en uppjustering av grundbeloppet – som följd av att den kommunala huvudmannen fått ökade kostnader per elev – enbart ökar den fristående huvudmannens intäkter (och vinster om det gäller en vinstdrivande fristående huvudman) utan att komma de aktuella elevernas undervisning tillgodo.

Ekonomisk information på enhetsnivå

Utredningen lämnar förslag på ekonomisk redovisning på skolenhetsnivå i syfte att uppnå både öppenhet om den ekonomiska situationen för skolenheten och för att underlätta jämförbarheten mellan skolenheter.

IFAU är positivt till förslag som kan öka öppenhet och underlätta jämförbarhet. IFAU kan inte bedöma i vilken utsträckning de aktuella förslagen leder till ökad öppenhet om den ekonomiska situationen för skolenheten och underlättar jämförbarhet mellan skolenheter.

Kommuners inflytande vid tillståndsprocessen

Utredningen lämnar förslag till att kommuners inflytande över nyetableringar av fristående skolor ska stärkas. Kraven på processen vid godkännande ska skärpas genom att det ska bli obligatoriskt för kommunerna att lämna ett yttrande till Skolinspektionen som bland annat ska innehålla en konsekvensbeskrivning.

IFAU ser att det är viktigt att etableringen av friskolor inte innebär påtagliga negativa följder på lång sikt för elever eller för den del av skolväsendet som anordnas av det allmänna. Men det kan samtidigt vara problematiskt om enskilda kommuner har för stort inflytande över nyetablering av fristående skolor eftersom enskilda aktörer har större utrymme att etablera sig i situationer då kommunala skolor håller lägre kvalitet (och sannolikt är också värdet större ur ett elevperspektiv). I dessa situationer kan också kommuner ha större incitament att begränsa konkurrensen från enskilda huvudmän.

Det skulle därför vara önskvärt om det fanns objektiva kriterier för att avgöra huruvida nyetablering av friskolor i en kommun är lämpligt. IFAU saknar en diskussion om möjligheterna att ställa upp sådana objektiva kriterier för huruvida nyetablering av friskolor har påtagliga negativa följder för elever och kommunala skolor i lägeskommunen.

Antagning av elever till fristående förskoleklass, grundskola och grundsärskola

Utredningen föreslår att elevers rättsäkerhet i samband med antagning till en fristående förskola, grundskola och grundsärskola ska stärkas genom ett krav på formell ansökningshandling. Kön ska fortfarande administreras av huvudmannen och Skolinspektionen ska i sitt godkännande ange vilka urvalsgrunder som ska tillämpas.

IFAU är positivt till förslag som kan öka rättsäkerheten i samband med antagning till fristående verksamhet, men kan inte avgöra i vilken utsträckning det aktuella förslaget leder till ökad rättsäkerhet.

IFAU vill däremot peka på ett likvärdighetsargument som talar för att införa en gemensam kö till alla kommunala och fristående skolor, och som administreras av lägeskommunen. Det kan finnas sökkostnader – exempelvis i form av tid, kunskap och nätverk – förknippade med att inhämta information om tillgängliga friskolor och hur man söker till dessa. Tröskeln att söka till fristående skolor kan därför vara högre i vissa socioekonomiska grupper. Om det finns en gemensam kö till alla skolor i kommunen – både kommunala och fristående enheter – undanröjs ett hinder för dessa grupper att söka till friskolor.


Publicerad av:

Monica Fällgren

Senast uppdaterad:

2017-03-08