En försöksverksamhet med betyg från årskurs 4

IFAU är generellt positivt inställt till försöksverksamhet i skolan, men ifrågasätter värdet av det föreslagna försöket i sin nuvarande utformning.

Om deltagande i försöksverksamheten blir frivilligt i enlighet med förslaget bedömer IFAU att den inte har förutsättningar att generera några generella kunskaper om effekter av att införa betyg i årskurs 4 och 5. Skälet till detta är att skolor som inför betyg inte kommer att vara representativa och att det inte kommer att finnas en jämförbar kontrollgrupp.

För att det föreslagna försöket ändå ska kunna generera värdefull kunskap förordar IFAU att Skolverket bland de skolor som anmäler intresse att vara med, lottar fram försöksskolor som tillåts införa betyg och kontrollskolor som inte tillåts göra det. Under förutsättning att det finns tillräckligt många skolor som är intresserade och att det är slumpen som avgör gruppindelningen kan ett sådant försök besvara frågan om vad som skulle hända med elevers kunskaper om beslut om betygsättning i skolans lägre åldrar överläts åt rektorer eller huvudmän. 

Det är olyckligt att försöket föreslår att utvecklingsplanerna ersätts med betyg i försöksskolorna. Ur utvärderingsperspektiv vore det lämpligare att behålla utvecklingsplanerna för att få ett rent experiment med och utan betyg eftersom det annars inte går att uttala sig om skillnader i resultat mellan försöksskolor beror på betygen eller på utvecklingsplanerna. Det är dock av intresse att utvärdera effekter också av utvecklingsplaner. Om tillräckligt många skolor anmäler intresse skulle denna fråga också kunna studeras om man istället slumpmässigt väljer ut skolor som 1) ger betyg 2) ger betyg och har utvecklingsplaner 3) bara har utvecklingsplaner. Man skulle också kunna ha en grupp skolor med vare sig utvecklingsplaner eller betyg. Varje grupp måste dock ha tillräckligt många skolor för att möjliggöra skattningar av skillnader i resultat mellan grupperna med tillräcklig precision. Storleksordningen per grupp bör vara minst 30-50 beroende på hur randomiseringen lyckas skapa balanserade grupper (Se Angrist och Pischke, 2009).

IFAU anser att en meningsfull utvärdering av försöket förutsätter att kunskapsutvecklingen kan följas före, under och efter försöket i såväl försöks- och kontrollskolor. IFAU betonar också att detaljerad information på elevnivå om resultat (provpoäng) på nationella prov i ÅK3 och ÅK6, och senare ÅK9, är nödvändig för att utvärdera försöket. Tillgång endast till information om elevernas provbetyg, som Skolverkets datainsamling i dag ser ut, kommer att avsevärt försvåra utvärdering av försökets effekter i synnerhet som det på basis av tidigare forskning kan förutses att effekter av betygsättning kan skilja sig mellan svaga och starka elevgrupper. 

Forskningen kring effekter av tidiga betyg är begränsad, men pekar på relativt små genomsnittseffekter. Det är därför inte uppenbart att man ska förvänta sig betydande effekter på elevers inlärning av betyg i ÅK4 och 5.

Även om det direkta vetenskapliga empiriska underlaget är litet bedömer IFAU att det finns starka skäl till att inte låta betygsättning av elever i ÅK4 och 5 inom ramen för föreslagna experiment ske med betygskriterier som tillmäter elevens svagaste sidor stor (eller i extrema fall all) betydelse. Det finns ingen empirisk forskning kring effekterna av det nuvarande icke-kompensatoriska betygssystemet, dvs. det system där prestationer på delmoment inom ett ämne vägs samman enligt principen AAAAE=D, men Skolverkets utvärdering tyder på missnöje bland elever och lärare (Skolverket 2016). Teoretiska argument pekar på tydliga negativa effekter för elevers motivation och brister i hur betygen mäter progression. Skolverkets nya, mjukare, riktlinjer kring hur sammanvägning av olika delmoment ska ske tyder på en ökad förståelse för att det finns problem med nuvarande betygssystem, men det är fortfarande i princip så att en elev måste ha nått minst E, C eller A i ett ämnes olika delmoment för att få sagda betyg i ämnet som helhet. Detta innebär att elevers svagheter får dominerande genomslag i betygsättningen, något som kan antas vara särskilt demotiverande och skadligt för unga elever med spretig förmågeprofil.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Docent Anna Sjögren har varit föredragande.