Mer tid för kunskap - i förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola (SOU 2015:81)

Diarienummer: DNR 236/2015

Remisställare:

Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Sammanfattning av IFAU:s synpunkter

IFAU ställer sig positivt till att förskoleklassen blir obligatorisk, men har inga synpunkter på hur detta bör organiseras.IFAU ställer sig positivt till förlängd skolplikt för elever som inte är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.IFAU ser positivt på förslaget att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven erbjuds möjlighet till lovskola.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Docent Helena Holmlund har varit föredragande.

Obligatorisk förskoleklass

Inom den nationalekonomiska forskningen finns en bred samsyn kring att tidiga insatser är viktiga för barns utveckling. Förskolan har här en central roll att fylla för att förbereda barn inför skolstarten. Forskning visar att deltagande i förskola kan ha gynnsamma effekter för individen och samhället både på kort och på lång sikt. Särskilt relevant för Sverige är forskning som bygger på expansionen av den offentligt finansierade förskolan i Norge, som visar att deltagande i förskola har positiva effekter bl.a. på individens utbildningsnivå och inkomst, och att barn från hem med lägre utbildningsnivå gynnas mer än andra grupper av att gå i förskola (Havnes och Mogstad 2011). Denna evidens bygger dock på en form av förskola där deltagandet är frivilligt.

I slutet av 1990-talet genomförde Norge en reform som innebar att förskoleverksamheten för sexåringar förflyttades till skolan. I många avseenden liknar denna förändring införandet av förskoleklassen i Sverige. En avgörande skillnad är dock att förskoleklassen blev obligatorisk i Norge redan 1997. Med hjälp av denna reform har forskningen studerat förskolans effekter för den grupp elever som innan obligatoriets införande inte deltog frivilligt. Resultaten visar att deltagande i förskola i sexårsåldern inte har några positiva effekter på skolresultat för den berörda gruppen (Drange m.fl. 2015). Det ska dock noteras att denna studie har utelämnat barn med utländsk härkomst ur analysen, och därmed inte belyser frågan om hur dessa barn påverkas av obligatorisk förskoleklass.

Trots att erfarenheterna från Norge inte pekar på positiva effekter av att införa skolplikt för sexåringar är IFAU:s bedömning att forskningen till övervägande del indikerar att deltagande i förskola medför positiva effekter för svaga elevgrupper. Det är därför rimligt att alla elever deltar i förskoleklass och att ett obligatorium införs.

Förlängd skolplikt

Det finns en omfattande forskning, både i Sverige och internationellt, som belyser effekterna av förlängd obligatorisk utbildning under olika perioder av 1900-talet. Dessa studier finner i regel positiva effekter på en mängd olika utfall som t.ex. inkomst, hälsa och kriminalitet (se t.ex. Meghir och Palme 2005; Oreopoulos 2007; Hjalmarsson m.fl. 2015). Gemensamt för denna forskning är att den bygger på regelförändringar som innebär att elever som annars hade valt att lämna skolan tvingas gå kvar ytterligare en tid. Det är i sammanhanget viktigt att påpeka att dessa regelförändringar genomfördes under en period när en stor andel av eleverna lämnade skolan direkt efter avslutad obligatorisk utbildning, och därmed kom de att påverka en relativt stor grupp elever.

Grundskoleutredningens förslag om förlängd skolplikt för elever som saknar behörighet till gymnasieskolans nationella program har i praktiken betydelse för en liten grupp elever (2,6 procent) som idag väljer att inte gå vidare till gymnasieskolans introduktionsprogram. Det är sannolikt att denna grupp har svaga förutsättningar att klara fortsatta studier i gymnasieskolan och det är inte uppenbart att de positiva effekterna som uppvisats i tidigare forskning kan överföras till de allra svagaste eleverna. Internationell forskning visar dock att även förlängd obligatorisk utbildning för senare årskullar, som verkar tvingande för en mer marginaliserad grupp, kan ha positiva effekter för elevernas fortsatta skolgång (Oreopoulos 2009). Slutligen finns ytterligare en aspekt av obligatorisk utbildning som är av värde för eleven och samhället: skolgången innebär att individen befinner sig i ett ordnat sammanhang vilket kan minska risken för t.ex. brottslighet och andra alternativa aktiviteter av negativ karaktär. IFAU ställer sig därför positivt till förslaget om förlängd skolplikt, men har inga synpunkter på denna ska organiseras.

Lovskola

Forskning visar att att mer undervisningstid förbättrar skolresultaten (Lavy 2010; Rivkin och Schiman 2015). Utökad undervisningstid i form av lovskola kan därmed förväntas ha positiva effekter på elevers måluppfyllelse.

Det är rimligt att lovskola erbjuds till alla elever oavsett vilken kommun de bor i eller vilken huvudman deras skola tillhör. IFAU har dock inga synpunkter på hur detta ska organiseras.

Referenser

Drange, N., T. Havnes och Astrid M.J. Sandsør (2015), "Kindergarten for all: Long-run effects of a universal intervention", Working paper 16/2015, Department of Economics, University of Oslo.

Havnes, T. och M. Mogstad (2011), "No child left behind: Subsidized child care and children's long-run outcomes", American Economic Journal: Economic Policy, 3(2), s. 97–129.

Hjalmarsson, R., H. Holmlund och M. Lindquist (2015), "The effect of education on criminal convictions and incarceration: Causal evidence from micro data", Economic Journal, 125(587), 2015, s. 1290–1326.

Lavy, V. (2010), "Do differences in schools' instruction time explain international achievement gaps? Evidence from developed and developing countries", NBER Working paper 16227.

Meghir, C. och M. Palme (2005), "Educational reform, ability and family background", American Economic Review, 95, s. 586–599.

Oreopolous, P. (2007), "Do dropouts drop out too soon? Wealth, health and happiness from compulsory schooling", Journal of Public Economics, 91, s. 2213–2229.

Oreopolous, P. (2009), "Would more compulsory schooling help disadvantaged youth? Evidence from recent changes to school-leaving laws", i Gruber, J. (red.), The problems of disadvantaged youth: An economic perspective, University of Chicago Press.

Rivkin, S. G. och J.C. Schiman (2015), "Instructional time, classroom quality, and academic achievement", Economic Journal, 125, s. F425–F448.