Sänkt skatt för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning

Diarienummer: DNR 44/2017

Remisställare:

Finansdepartementet
Skatte- och tullavdelningen
Enheten för inkomstskatt och socialavgifter
103 33 Stockholm

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat, docent Håkan Selin har varit föredragande.

Regeringen föreslår en skattereduktion för personer med sjukersättning och aktivitetsersättning. I detta remissvar vill vi framför allt kommentera två aspekter av förslaget; målkonflikten mellan fördelnings- och sysselsättningshänsyn samt den tekniska utformningen.

Målkonflikt mellan fördelningspolitik och incitament till arbete

Personer som försörjs av sjuk- och aktivitetsersättning har en lägre ekonomisk standard än befolkningen som helhet. Därför finns fördelningspolitiska argument för den föreslagna skattereduktionen, som uppgår till som mest 2 700 kronor per år. Jobbskatteavdraget, i kombination med reallönetillväxt, har gjort att inkomstskillnaderna mellan ”förtidspensionärer” och sysselsatta ökat över tid. 

I den andra vågskålen ligger att incitamenten att arbeta minskar. Detta eftersom det blir något mer ekonomiskt gynnsamt att motta sjuk- och aktivitetsersättning. Man skulle därför kunna tänka sig att reformen inverkar negativt på sysselsättningen.

Det är en empirisk fråga hur stor sysselsättningseffekten är. Kostøl och Mogstad (2014) finner i en uppmärksammad studie relativt stora syssel­sättningseffekter av att låta förtidspensionärer behålla en del av förtids­pensionen när de jobbar. Studien är gjord på norska data, och den avser en reform som trädde i kraft 2004. Vår bedömning är att man bör vara försiktig med att dra alltför starka slutsatser baserade på den norska studien. Främsta skälet är att Kostøl och Mogstad endast finner signifikanta sysselsättnings­effekter i åldersgruppen 18 till 49 år – bland dem som fyllt 50 finns ingen respons. Bland svenska förtidspensionärer är en klar majoritet över 50 år.

Vi delar också regeringens bedömning att de som idag mottar sjukersättning i Sverige i stor utsträckning befinner sig långt från arbetsmarknaden och har låg arbetsförmåga. Vi förväntar oss därför inga stora sysselsättningseffekter av den föreslagna reformen.

Beskattning av transfereringar

För den person som försörjer sig på sjuk- eller aktivitetsersättning är det nettotransfereringen som är det intressanta. Om det är ersättningen före skatt eller skatten på ersättningen som justeras (i motsvarande mån) spelar ingen roll ur ett fördelningspolitiskt perspektiv. Däremot finns det ett värde i att skattesystemet bygger på konsekventa principer, och den föreslagna reformen gör inte direkt skattesystemet enklare. Vi saknar sålunda resonemang i promemorian varför denna reform föreslås ske via en skattereduktion och inte via en ökning i ersättningsnivåerna. Om regeringen valde det senare alternativet skulle dessutom flera av de praktiska problem som diskuteras i promemorian inte längre vara aktuella.

Referenser

Kostøl, Andreas Ravndal och Magne Mogstad. 2014. "How Financial Incentives Induce Disability Insurance Recipients to Return to Work." American Economic Review, 104(2): 624-55.