IFAU har i uppdrag att följa upp och utvärdera arbetsmarknadseffekter inom socialförsäkringsområdet. Under 2010 har vi givit ut flera rapporter som behandlar sjukförsäkringen ur olika perspektiv.

Troligen bra med rehabiliteringskedja och reformer som gör det mer lönsamt att arbeta

Ännu har effekterna av de senaste årens reformer på sjukförsäkringsområdet knappt hunnit analyseras. Forskarna Peter Skogman Thoursie och Patrick Hägglund har skrivit "Reformerna inom sjukförsäkringen under perioden 2006–2010: Vilka effekter kan vi förvänta oss?" diskuterar reformernas förväntade effekter utifrån tidigare forskning och nationalekonomisk teori.

De menar att rehabiliteringskedjan, som innebär att den sjukskrivnes arbetsförmåga och rätt till sjukpenning kontrolleras vid bestämda tidsgränser, gör att sjukskrivningarna förkortas. Prövningen har framförallt effekt i större städer, visar bland annat resultat från rapporten ”Rehabiliteringskedjans effekter på sjukskrivningstiderna". Att göra det mer ekonomiskt fördelaktigt att arbeta, genom t.ex. steglös avräkning eller jobbskatteavdrag, borde göra att sjukskrivningarna sjunker. Liksom att göra det billigare för arbetsgivarna att anställa (t.ex. nystartsjobb), kan motiveras utifrån forskningen menar rapportförfattarna. Däremot verkar rehabiliterings- och samverkansinsatser som rehabiliteringsgarantin och olika sorters behandling ha sämre stöd inom forskningen.

Problem att yngre förtidspensioneras allt mer

Andelen som blev sjukskrivna och förtidspensionerade började sjunka redan år 2003. År 2008 nådde Sverige för första gången nästan samma sjuknivå som EU-genomsnittet (EU15). Det är förmodligen en effekt av Försäkringskassans strängare regeltillämpning vilken inleddes i början av 2000-talet. Däremot har andelen unga mellan 16 och 29 år som får förtidspension har stigit dramatiskt de senaste tio åren. År 2008 beviljades t.ex. 100 procent fler förtidspensioner bland unga än under perioden 1994–99.

Kontaktpersoner: Peter Skogman Thoursie och Patrick Hägglund

Tre experiment inom socialförsäkringsområdet

Genom att genomföra experiment där individer slumpmässigt delas upp i försöks- och kontrollgrupp är det möjligt att utläsa effekter av olika behandlingar. Under 2010 publicerade IFAU tre rapporter där experiment använts. Det handlade i två fall om det var bättre att få hjälp eller information från Försäkringskassan lite tidigare eller lite senare, och ett försök med närvarobonus.

Tidigt informationsmöte gav kortare sjukskrivning

Mellan januari 2005 och december 2006 genomförde IFAU och Försäkringskassan i Uppsala län ett gemensamt experiment, vilket resulterade i rapporten "Informationsmöte - en väg till minskad sjukskrivning?" Sjukskrivna som var arbetssökande eller korttidsanställda kallades till ett gruppmöte om sjukförsäkringen. Syftet var att diskutera försäkringens intentioner, inte att utöva påtryckning.Genom att slumpmässigt dela upp 275 individer i två grupper och skicka ut kallelsen till informationsmötet med en månads mellanrum jämför Per Johansson och Erica Lindahl personer som fick kallelse och informationsmöte tidigare med andra som i stället fick det lite senare i sin sjukperiod.

– De som kallades till informationsmöte en månad tidigare var i genomsnitt var sjukskrivna 74 dagar kortare än jämförelsegruppen. Det är drygt 20 procent kortare sjukskrivning och en stor effekt, säger Erica Lindahl.

Bara 30 procent av dem som kallades deltog i själva mötet. Det tyder på att kallelsen och inte mötet medförde minskad sjukskrivning.

– Vår tolkning är att kallelsen uppfattades som ökad kontroll från Försäkringskassan och att det framförallt påverkade de sjukskrivna, fortsätter Erica Lindahl. De som deltog i mötet var i mindre grad sjukskrivna 6 månader senare, men efter 12 månader finner vi ingen effekt.

Kontakpersoner: Per Johansson och Erica Lindahl.

Tidig kartläggning gav inte kortare sjukskrivning

IFAU har även deltagit i ett experiment med Försäkringskassan på nationell nivå. Under november och december 2007 studerades hur cirka 15 000 sjukskrivna kom tillbaks till arbetsmarknaden efter att ha fått ta del av avstämningsmöte och SASSAM-kartläggning tidigare respektive senare (förkortningen står för ”strukturerad arbetsmetodik för sjukfallshantering och samordnad rehabilitering”). Behandlingsgruppen fick hjälp i genomsnitt 45 dagar snabbare än kontrollgruppen. Forskarna finner att det inte spelar någon roll för sjukskrivningslängden om Försäkringskassans hjälp kommer tidigare eller senare.

– Vi ser ingen effekt av att möta sin handläggare tidigare jämfört med senare, säger Per Johansson som är en av flera författare till rapporten. Vi drar slutsatsen att Försäkringskassans arbete med möten och samtal inte verkar påverka längden på sjukfrånvaron.

Varken män, kvinnor, individer med olika utbildning, ålder eller olika lång tidigare sjukfrånvaro är sjukskrivna kortare med en tidigare tillgång till insatserna. En vanlig uppfattning är annars att tidig hjälp leder till kortare sjukfall.

Rapporten heter "Underlättar tidigare insatser i sjukskrivningsprocessen återgången i arbete?" och är skriven av Per Engström, Hans Goine, Per Johansson, Edward Palmer och Pernilla Tollin.

Kontaktperson: Per Johansson

Närvarobonus gav lägre sjukfrånvaro för vissa

Det tredje experimentet är ett försök med närvarobonus. Jonas Lagerström studerar ett experiment i Stockholms kommun år 2001–2002 i ”Påverkas sjukfrånvaron av ekonomiska drivkrafter och arbetsmiljö?”. Drygt 3 000 anställda slumpades in en försöks- och jämförelsegrupp. En av grupperna fick en extra halvdag ledigt om man arbetade en hel månad utan att vara sjukfrånvarande. Jonas Lagerström finner att bonusmöjligheten halverade sjukfrånvaron. Kommunalanställda som belönades med en närvarobonus hade cirka en sjukdag mindre per månad. Även risken att vara sjukfrånvarande någon gång under månaden var markant lägre hos försöksgruppen. Sjukfrånvaron minskade framförallt bland kvinnor och högutbildade. Bland anställda som tidigare haft hög sjukfrånvaro syns endast små effekter av bonusen.

En grupp anställda gavs också extra resurser för att förbättra arbetsmiljön, mer information om arbetsmiljö och möjlighet att träna på arbetstid. Denna satsning hade inga entydiga effekter på sjukfrånvaron.

Kontaktperson: Jonas Lagerström