Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Boendesegregation, skolsegregation, fritt skolval och familjebakgrundens betydelse

Här sammanfattar vi vår forskning översiktligt. Gå vidare via länkarna till varje rapport om du t.ex. vill veta mer om vilka grupper och vilka tidsperioder som studeras. Notera att mycket av forskningen rör grundskolan, medan de flesta som går i en fristående skola gör det i gymnasiet.

Skolsegregation

Idag är den svenska skolan mer uppdelad än förr. Barnen träffar i större utsträckning andra elever med samma bakgrund. Till exempel går elever med utländsk respektive svensk bakgrund idag oftare i olika skolor. Skolsegregationen har ökat.

Skillnaden i skolresultat (betyg) mellan skolor har också ökat sedan början av 1990-talet (Böhlmark & Holmlund 2012, Holmlund m.fl. 2014). Detta förklaras av att elever med samma bakgrund idag oftare går på samma skola. Föräldrarnas utbildningsbakgrund är fortfarande den avgörande faktorn för hur det går för eleverna i skolan och skolan har alltså blivit mer segregerad vad gäller elevernas studieförutsättningar. De ökade skillnaderna i skolresultat beror uteslutande på ökad skolsegregation. Helena Holmlund sammanfattar sina resultat om skolval och likvärdighet på en IFAU-konferens om 1990-talets skolrefomer.  

Boendesegregation

Den ökande skolsegregationen beror i sin tur huvudsakligen på ökande boendesegregation. (Holmlund m.fl. 2014 samt Böhlmark m.fl. 2015)

I Böhlmark m.fl. (2015) studeras årskurs 9-elever år 1993–2009. Författarna finner att skolsegregationen till stor del förklaras av att ökningen av andelen elever med utländsk bakgrund har varit ojämnt fördelad mellan kommuner och bostadsområden.

– Vi ser ett starkt samband mellan boendesegregation och skolsegregation, säger Helena Holmlund som är en av rapportens författare. Detta är inte förvånande eftersom de allra flesta elever går i en skola nära hemmet, och skillnaderna mellan bostadsområden har ökat. Områden som i början av 1990-talet hade många elever med utländsk bakgrund har en ännu högre andel idag. I andra områden finns det knappast några elever med utländsk bakgrund alls, fortsätter hon.

… och fritt skolval

Till viss del kan segregationen också förklaras av det fria skolvalet. Elever med bättre förutsättningar väljer oftare skola i grundskolan. Sannolikheten att gå i en fristående grundskola var år 2009 ungefär dubbelt så stor om eleven hade starkare socioekonomisk bakgrund än om den hade en svagare bakgrund. I gymnasiet har elever med olika förutsättningar nästan lika stor sannolikhet att gå i fristående eller kommunal skola (Holmlund m.fl. 2014 s 270ff).

Motsvarande sortering finns inte i valet mellan kommunala skolor – det finns ingen skillnad mellan elever med hög- och lågutbildade föräldrar eller inkomst och övriga elever när det gäller sannolikheten att välja en annan kommunal skola än den som ligger närmast. Om något är det elever med svaga förutsättningar som är mer benägna att välja bort sin närmaste kommunala skola än elever med bättre förutsättningar. Ett undantag finns dock: Elever med svensk bakgrund söker sig bort från den kommunala skolan när andelen elever med utländsk bakgrund är hög. När förutsättningarna för den kommunala skolan är goda har starka elever större sannolikhet att stanna, jämfört med en situation där den kommunala skolan har ett svagare elevunderlag.

– Skolsegregationen har ökat mer i de kommuner där många elever har valt att gå i en fristående skola, jämfört med de kommuner där skolval är ovanligt, konstaterar Helena Holmlund. Men den ökning i skolsegregation som kan relateras till friskolevalet är dock i genomsnitt relativt begränsad – boendesegregationen har större betydelse för den utveckling vi sett.

När Stockholms kommun ändrade intagningen till de kommunala gymnasieskolorna från närhetsprincip till betygsprincip år 2000 ökade framförallt kunskapssegregationen kraftigt, men även segregeringen mellan svenskar och elever med invandrarbakgrund samt mellan olika socioekonomiska grupper. (Söderström och Uusitalo 2005).

Familjebakgrundens betydelse för grundskolebetygen har inte ökat

Familjebakgrund spelar stor roll för hur eleverna presterar i skolan. Trots den ökade skolsegregationen finner forskarna inte att elevernas familjebakgrund fått större betydelse för resultaten i grundskolan.

Familjens betydelse för gymnasiebetygen har dock ökat något i och med införandet av programgymnasiet och de målrelaterade kursbetygen (Böhlmark m.fl. 2012, Holmlund m.fl. 2014). Det finns inget som tyder på att skolval särskilt skulle ha missgynnat vissa gruppers skolresultat. Skillnaderna mellan elever med avseende på föräldrarnas utbildningsbakgrund är konstanta konstaterar även Edmark m.fl. (2014).

Referenser

Böhlmark A och H Holmlund (2012) Lika möjligheter? Familjebakgrund och skolprestationer 1988–2010. IFAU-rapport 2012:14

Böhlmark A, H Holmlund och M Lindahl (2015) Skolsegregation och skolval. IFAU-rapport 2015:5

Edmark K, M Frölich och V Wondratschek (2014) Hur har 1990-talets skolvalsreform påverkat elever med olika familjebakgrund? IFAU-rapport 2014:15

Holmlund H, J Häggblom, E Lindahl, S Martinson, A Sjögren, U Vikman och B Öckert (2014) Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola. IFAU-rapport 2014:25

Holmlund H Education and equality of opportunity: what have we learned from educational reforms? IFAU Working paper 2016:5

Söderström M och R Uusitalo (2005) Vad innebar införandet av fritt skolval i Stockholm för segregeringen i skolan? IFAU-rapport 2005:2


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2016-02-23