Jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar

IFAU har givit ut flera rapporter om jobbgarantin för ungdomar och jobb- och utvecklingsgarantin.

Jobb- och utvecklingsgarantin

I rapporten "Vad gör de i jobb- och utvecklingsgarantin?" från 2010 finner Sara Martinson och Kristina Sibbmark att deltagare i jobb- och utvecklingsgarantins två första faser inte har en särskilt hög aktivitet. Trots att förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin säger att deltagarna ska ha en heltidsaktivitet lade 65 procent av deltagarna högst 10 timmar i veckan på att delta i aktiviteter och söka arbete.

– Det förvånade oss att det var så lite programinnehåll, särskilt i förhållande till hur programmet är tänkt att fungera, säger Kristina Sibbmark som är en av författarna till rapporten.

De organiserade jobbsökaraktiviteterna var vanligast. De deltagare som var hos en kompletterande aktör till Arbetsförmedlingen hade fler aktiviteter än de som var hos Arbetsförmedlingen. Eftersom det inte fanns särskilt många deltagare i fas tre i jobb- och utvecklingsgarantin när enkäten gjordes i november-december 2009 är dessa utelämnade i undersökningen.

Deltagarna i garantin uppger själva att de sökte 10 arbeten i månaden, vilket var något mer än alla sökande vid förmedlingen uppgav att de sökte vid samma tid. Åtta av tio deltagare var mycket eller ganska nöjda med garantin som helhet.

År 2013 gavs rapporten Jobb- och utvecklingsgarantin - Vilka deltar, vad gör de och vart leder det? ut. Rapportförfattarna finner med hjälp av registerstatistik och enkäter att de flesta som gått igenom garantin har haft coachning och kartläggning, men att färre har fått hjälp med arbetsgivarkontakter och praktik. Många i den så kallade sysselsättningsfasen (fas 3) är nöjda med sin sysselsättningsplats, men mindre nöjda med den hjälp de fått tidigare i programmet. Vidare finner rapportförfattarna att de som deltagit i aktiviteter hos Arbetsförmedlingen tidigt under programmet lämnade arbetslösheten något snabbare än dem som vid samma tidpunkt varit hos en kompletterande aktör. För båda grupperna tar det dock i genomsnitt lång tid att komma i arbete.

Jobbgarantin för ungdomar

IFAU har gjort två rapporter om jobbgarantin för ungdomar. Rapporten "Vad gör de i jobbgarantin för ungdomar?" av Sara Martinson och Kristina Sibbmark är en deltagarundersökning och handlar om vad deltagarna gör, och hur nöjda de är. Resultaten liknar i mycket de från enkäten med deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin: många hade låg aktivitet, ungdomarna uppger att de sökte relativt många jobb och deltagare hos kompletterande aktörer gjorde mer. I "En jobbgaranti för ungdomar? Om Arbetsförmedlingens ungdomsinsatser" studerar Caroline Hall och Linus Liljeberg effekter av jobbgarantin för ungdomar. Eftersom alla ungdomar går in i programmet efter tre månader är effektstudier mycket svåra. Det finns ingen grupp att jämföra deltagarna med. Rapportförfattarna löser det genom att jämföra 24-åringar som tagit del av programmet med personer som är födda samma år men som hunnit fylla 25 år och därför inte började programmet utan fick del av förmedlingens övriga service.

År 2008 finner Hall och Liljeberg resultat, ungdomar som deltog i garantin flödade snabbare ut till jobb eller studier. Däremot finner de inga effekter för 2009.

– Skillnaderna skulle kunna bero på det försämrade konjunkturläget, säger Caroline Hall. Jobbgarantin ska framförallt förbättra ungdomarnas arbetssökande. Programmet blir troligen mindre effektivt när det finns färre jobb att söka. År 2009 deltog också betydligt fler ungdomar i programmet, vilket kan ha medfört att servicenivån minskade.

Det finns inte några långsiktiga effekter av att delta i programmet eller inte. Ett år efter finns inga bestående effekter mellan grupperna. 

Liljeberg och Hall återvänder till programmet 2016. De studerar samma tidsperiod och finner att det mesta av de positiva effekterna av programmet kommer innan programstart, så kallade annonseringseffekter. De unga som går in i programmet har i högre utsträckning hälsoproblem. 

Rätt att inte låta arbetslöshet i utlandet kvalificera för garantiprogrammen 

Edström, Ingmanson och Mannelqvist (2017) finner att det är i linje med EU-rätten att arbetslösa EU-medborgare inte får räkna arbetslöshet i annat land för att kvalificera sig till jobb- och utvecklingsgarantin och jobbgarantin för ungdomar. 

Trots att arbetssökande från andra EU-länder har rätt till likabehandling, oavsett om de tidigare arbetat i landet eller inte så finner forskarna att lagstiftningen och EU-domstolens praxis att de svenska reglerna vid en prövning skulle vara förenliga med den praxis som EU-domstolen utvecklat, då det är möjligt att kräva någon form av anknytning av den som gör anspråk på en förmån.

– Att vara inskriven vid just den svenska Arbetsförmedlingen är ett rimligt krav på sådan anknytning, säger Örjan Edström. Även de krav som finns på jobbsökande och deltagande i olika aktiviteter är rimliga utifrån resonemanget.