Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU:s forskning under 2016

Under 2016 gav IFAU ut 24 rapporter och 25 working papers. Vi publicerade också 20 artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Ett urval av publikationerna sammanfattas här.

Om aktiv arbetsmarknadspolitik, arbetsmarknadsutbildning och ungdomars väg in på arbetsmarknaden

Den aktiva arbetsmarknadspolitiken har blandade resultat. En sammanställning av internationell forskning visar att den arbetssökande får hjälp av aktivt arbetssökande och av att möta sin arbetsförmedlare, troligen eftersom mötet ger en kombination av hjälp och kontroll. Resultaten för arbetsmarknadsutbildning är mer blandade och varierar med tid och inriktning. Subventionerade arbeten tränger undan andra jobb men har ofta en positiv effekt för den som får subventionen (WP 2016:17).

Arbetsmarknadsutbildningen har hört till de dyraste insatserna i Arbetsförmedlingens utbud. Sedan 2007 har effekterna av den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen försämrats, men utbildningen bidrar ändå till högre sysselsättning på sikt. Deltagarnas allt sämre förutsättningar kan inte förklara nedgången. Arbetssökande med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga har överlag något bättre resultat (Rapport 2016:20). Ett experiment där arbetsförmedlare fick möta ett antal fiktiva arbetssökande via ett datorprogram visar att individer som uppfattas ha ett stereotypt svenskt utseende har större chans att bli anvisade en arbetsmarknadsutbildning av manliga arbetsförmedlare (Rapport 2016:17).

Program kommer och går. I slutet av 2010 infördes etableringslotsarna för att ge nyanlända socialt och arbetsmarknadsmässigt stöd. Modellen byggde på individuella val och konkurrens. Lotsarna tycks dock främst ha givit de nyanlända socialt stöd och valet tycks ha styrts av kontakter, hur deltagarna upplevde det sociala stödets kvalitet och av möjligheten att ge hjälp på den nyanländes egna språk. Jobbförberedande insatser var mindre vanligt. Rapportförfattarna konstaterar att det är svårt att skapa en fungerande marknad i insatser för nyanlända. Insatsen togs bort 2015 efter omfattande problem (Rapport 2016:19).

Arbetslösheten bland svenska ungdomar har varit hög under de senaste åren. Många ungdomars väg in i arbetslivet är trots detta relativt problemfri. Unga med en funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, utrikes födda samt de som saknar fullständiga gymnasiebetyg har det svårare. (Rapport 2016:1). Jobbgarantin för ungdomar är det största programmet för ungdomar. Programmet medförde att arbetslösa ungdomar fick arbete något snabbare, vilket IFAU även visat tidigare. Effekten drivs delvis av att ungdomar hittade arbete innan programmet började. Författarna studerar åren 2008–2009 (WP 2016:15). Relaterat till ungdomars väg in i arbetslivet är den studie som gjorts av hur engagemang i studentkårerna under högskolestudierna påverkar arbetslivet. Genom att jämföra dem som med liten marginal valdes in i studentkårsfullmäktige med dem som med knapp marginal inte valdes in ser författarna att sannolikheten att ha ett jobb på ett års sikt ökar med 20 procentenheter. Efter några år minskar glappet (Rapport 2016:3).

Barns placering i syskonskaran påverkar personlighet och yrkesval. Storasyskon uppvisar bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Däremot driver småsyskon oftare eget företag (Rapport 2016:15).

Ytterligare ett sätt att minska trösklarna för ungdomar in på arbetsmarknaden är sänkta arbetsgivaravgifter. IFAU har tidigare visat att de hade begränsade sysselsättningseffekter. Samtidigt sänktes arbetsgivaravgifterna för ungdomar som startade eget, och det tycks som att de sänkta avgifterna inte heller har lett till ökat företagande i gruppen 21–25 år (Rapport 2016:5).

Spelar invandringen till Sverige någon roll för den redan befintliga befolkningens möjligheter på arbetsmarknaden? Under 1995–2005 tycks påverkan i genomsnitt ha varit begränsad, men på kort sikt är sysselsättnings- och löneutvecklingen svagare för inhemsk arbetskraft som tillhör grupper där inflödet av invandrare varit relativt omfattande. Konkurrenseffekten drivs främst av arbetskraftsinvandrare från Norden (Rapport 2016:11).

Om kvinnors arbetskraftsdeltagande

I Sverige är det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet nästan lika högt som männens, något som är ovanligt i länder utanför Norden. Det finns dock fortfarande en skillnad mellan könen, och insatser har gjorts genom åren för att ta bort de incitament som gör det olönsamt för kvinnor att arbeta. Till exempel tros den borttagna sambeskattningen av gifta kvinnor och män ha bidragit till ett högre arbetskraftsdeltagande. Bostadsbidraget reformerades 1997 så att det blev mer lönsamt för båda makarna i ett par att arbeta. Sysselsättningen bland gifta kvinnor ökade då med 1,1 procentenheter efter några år. Med tanke på att sysselsättningen före reformen redan var så hög som 90 procent anser rapportförfattaren att det är en betydande effekt (Rapport 2016:2).

Det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet har ökat mycket sedan 1900-talets början. De cirka 20 procent av kvinnorna som var yrkesverksamma vid 1900-talets början var en selekterad grupp, till exempel var de i regel ogifta. Fler gifta kvinnor med barn kom sedan in på arbetsmarknaden, främst under 1960- och 70-talen. Samtidigt ökade skillnaderna mellan män och kvinnors sjukfrånvaro, det relativa sjuktalet, mer eller mindre konstant, men de har aldrig varit så stora som idag (Rapport 2016:24).

IFAU har i flera rapporter visat att kvinnors arbetsliv påverkas mer än mäns när första barnet föds. Innan de blir föräldrar är kvinnor och män chefer lika ofta och sjukskrivna ungefär lika ofta. Vissa forskare har lyft fram hypotesen att kvinnor inte är chefer lika ofta på grund av att de inte kan ta motgångar. Under året visade en av IFAU:s doktorander att det inte stämmer: kvinnor och män påverkas lika mycket av motgångar och kvinnors underrepresentation i chefspositioner kan inte förklaras av att de är sämre än män på att hantera motgångar i en konkurrensutsatt miljö. Rapportförfattaren studerar kvinnliga och manliga professionella golfspelare och finner med hjälp av en statistisk modell att det inte finns några skillnader i vidare prestationer för dem som hamnar precis ovanför eller nedanför den brytpunkt i resultatlistan som krävs för vidare spel (WP 2016:14). Vi har också vidareutvecklat metoderna för att hitta hur ett ytterligare barn påverkar kvinnors arbetsutbud och finner att tidigare metoder har underskattat hur mycket mammornas arbetsinkomst minskar när barnen blir fler (WP 2016:10).

Hur ser inkomstskillnaderna ut i samkönade par med barn? Vi har sett att lesbiska par med barn har en mer jämställd inkomstutveckling än heterosexuella par. Skillnaderna mellan paren kan dels förklaras av att lesbiska par mer sällan får ett andra barn och alltså jobbar mer, dels av att de lesbiska par som får fler barn ofta föder ett barn var och att den partner som fött barnet tar ut längre föräldraledighet. Medan kvinnor i heterosexuella par ägnar mindre tid åt lönearbete när de blivit föräldrar finns det inte samma uppdelning i de homosexuella paren.(Rapport 2016:9)

Föräldraledigheten och vården av barnen är viktiga för kvinnors arbetskraftsdeltagande och löneutveckling. Att de så kallade pappamånaderna som infördes 1995 och 2002 har inneburit ett något mer jämställt uttag av föräldrapenning har vi sett tidigare, men de tycks även ha ökat separationerna i de par där papporna annars hade tagit ut mycket få dagar (Rapport 2016:21).

Utbildningsområdet – fristående skolor, vad vuxna kan och vad lärande egentligen är

Skillnader och likheter mellan fristående och kommunala skolor är ett aktuellt forskningsområde. Forskare har under åren funnit att elever vid fristående gymnasieskolor presterar något sämre på nationella prov i svenska, engelska och matematik än elever vid kommunala gymnasier. Skillnaden motsvarar cirka 0,2 meritpoäng omräknat i det sammanlagda meritvärdet. Forskarna ser också att de fristående gymnasierna rättar de nationella proven generösare än de kommunala. Elever som har relativt låga grundskolebetyg är överrepresenterade i fristående gymnasieskolor och har lägre meritpoäng än jämförbara elever vid kommunala skolor (Rapport 2016:10).

Tvärtemot vad många kanske tror så tycks fristående högstadieskolor ofta etableras i områden där många boende har utländsk bakgrund, samt i områden med en hög utbildningsnivå. Sannolikheten att en friskola etableras är dubbelt så hög i områden med 40 procent födda utanför Västeuropa jämfört med områden där andelen är noll. Fristående skolor som inte har vinstsyfte (inte är aktiebolag, handelsbolag eller enskild firma) etableras oftare i områden där föräldrarna har en högre utbildningsnivå. Föräldrarnas inkomst eller elevernas betyg tycks inte spela roll (Rapport 2016:14).

Vuxnas färdigheter. OECD har jämfört färdigheter hos vuxna (PIAAC). I rapporten studeras inrikes och utrikes föddas resultat. Inrikes födda har bättre resultat än utrikes, men skillnaderna har liten betydelse för hela befolkningens genomsnittliga resultat. Rangordningen mellan länder kan dock påverkas och Sverige hade till exempel förbättrat sina resultat i räkning från plats fem till plats ett om bara de inrikes föddas resultat räknats. Rangordningen i läsning eller problemlösning med hjälp av dator påverkas inte (Rapport 2016:18).

Lärandebegreppet är centralt för att legitimera lärarnas autonomi. Genom en idéhistorisk analys av lärandebegreppets betydelse kan man till exempel se att lärandebegreppets fokus svängde på 1990-talet från elevens till lärarens ansvar, samtidigt som skolan decentraliserades och gick från regelstyrning till målstyrning. Lärarnas roll förändrades genom det nya lärandeidealet, som bland annat byggde på ett sociokulturellt perspektiv. Ändringen av lärandebegreppet satte lärarens ansvar i fokus och hans eller hennes förmåga att arrangera undervisningen (Rapport 2016:22).

På temat lärarnas ställning har en grupp forskare studerat universitets- och högskolelärarnas begränsade möjligheter att kombinera forskning och undervisning. De finner att pedagogisk kompetens är mindre värd än forskningskompetens vid anställningar och att lektorerna har för lite tid för forskning visavi undervisning. De studerar också de högskolepedagogiska kursernas inverkan på deltagarna (Rapport 2016:4).

Närheten till en skola kan påverka utbildningsval och möjlighet till vidare studier och därigenom social rörlighet. När realskolorna blev fler i början på 1900-talet steg utbildningsnivån och sannolikheten att läsa vidare efter grundskolan ökade med omkring 2 procentenheter på orter som fick en realskola. Sannolikheten att kandidera i ett allmänt val ökade med 10 procent (Rapport 2016:8).

Den sociala rörligheten är mindre än vad vi tidigare trott. Barn har i stor utsträckning liknande socioekonomisk ställning som sina föräldrar. När hänsyn tas till fler släktband än föräldrar och barn är den sociala rörligheten i Sverige mindre än vad som tidigare varit känt. Rapportförfattarna följer svenska släkter över fyra generationer, barnen är födda i slutet av 1980-talet. (Rapport 2016:16) En forskningssammanställning visar att den sociala rörligheten tycks öka när utbildningsvalen görs senare, men också att sambandet mellan familjebakgrund och skolresultat inte har förändrats i Sverige sedan införandet av det fria skolvalet (Working paper 2016:5).

Hälsa hos små och stora 

Hälsa kan vara svårt att mäta. Hur vi mäter hälsa och sjukdom varierar mellan rapporter, ofta beroende på vilka data vi har. Vi har under året tittat på hälsa från spädbarnsåren, via förskolan och till pensionärerna.

Vi börjar med spädbarnen. Mödravårdens arbete med att motverka ett riskfyllt alkoholbruk under graviditeten (AUDIT-screening) gör barnen friskare. De strukturerade frågorna om alkoholvanor tillsammans med motiverande samtal (MI) används som ett verktyg för att stödja beteendeförändringar hos kvinnor med ett riskfyllt alkoholbruk har medfört att färre barn behövde läkemedel och sjukhusvård under sitt första levnadsår. Resultaten tyder på att programmet påverkat mammornas alkoholkonsumtion både under graviditeten och efter födseln (Rapport 2016:13).

I förskolan tycks dock en genomgång av hygienrutiner, förslag på förbättringsåtgärder och mer information till föräldrarna om när barn ska vara hemma från förskolan för att undvika smittspridning inte ha någon effekt på barnens sjukfrånvaro i Göteborgsområdet (Rapport 2016:23).

Så till de äldres hälsa. Att senarelägga pensioneringen varken ökar eller minskar risken för att behöva vård senare i livet eller risken att dö i förtid. År 2000 höjdes pensionsåldern inom kommun- och landstingssektorn från 63 år till 65 år. Det innebar att gruppen i genomsnitt gick i pension 4,5 månader senare, men sjukhusinläggningar, läkemedelskonsumtion och dödlighet påverkades inte (Rapport 2016:12).

Försäkringskassa och förvaltningsrätt beslutar också indirekt om hälsa när de utifrån lagar, läkarintyg och myndighetsinterna riktlinjer beslutar om arbetsutbud hos individer. Ibland kan de olika sakerna stå emot varandra (Rapport 2016:6).

 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2017-02-22