Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden

I Sverige deltar idag nästan lika många män och kvinnor i arbetskraften, det vill säga de arbetar eller söker arbete. 

Under 1920–1970-talet ökade först kvinnor utan barn sitt lönearbete, men i och med 1970-talets familjepolitik blev det möjligt för alla kvinnor att lönearbeta. Fyra reformer under 1970- och 80-talen har bidragit till det höga svenska kvinnliga arbetskraftsdeltagandet: den inkomstbaserade föräldraförsäkringen, den utbyggda offentligfinansierade barnomsorgen, rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet, samt den borttagna sambeskattningen inom hushållet. 

Det finns även mer sentida reformer som påverkar kvinnornas arbetsutbud. När bostadsbidraget reformerades 1997 så att det blev mer lönsamt för båda makarna att arbeta steg till exempel de gifta kvinnornas sysselsättning. Däremot tycks maxtaxan i barnomsorgen ha mycket liten effekt på hur mycket föräldrarna arbetar, trots att reformen i genomsnitt halverade barnomsorgsavgifterna. 

Kvinnors och mäns arbetsmarknad skiljer sig åt

Idag är det lättare för kvinnor att kombinera barn och arbetsliv, även för kvinnor med de högsta inkomsterna och prestigeutbildningar. Även om mycket har hänt finns det flera skillnader mellan män och kvinnors arbetsmarknad. Kvinnor jobbar till exempel oftare inom offentlig sektor, de jobbar oftare deltid och har längre ledigheter i samband med att de blir föräldrar. Trots att kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än männen tjänar de i genomsnitt mindre och är mer sällan chefer. Det finns fortfarande löneskillnader mellan män och kvinnor. Vad beror det på?

Det första barnet påverkar kvinnornas lönearbete

IFAU:s forskning visar att föräldraskapet spelar stor roll. Kvinnor och män tjänar ungefär lika mycket, är chefer i ungefär lika stor utsträckning och ungefär lika ofta sjukfrånvarande från arbetet fram till det första barnets födelse – sedan händer det något.

Kvinnorna tappar i inkomst och lön, blir mer sällan chefer jämfört med män och är oftare sjukfrånvarande från arbetet. Femton år efter det första barnets födelse har inkomstskillnaden mellan pappan och mamman i genomsnitt ökat med hela 32 procentenheter. Skillnaden i lön har ökat med 10 procentenheter. Välavlönade kvinnor tappar mer i inkomst än kvinnor som inte tjänar lika mycket. Skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster är som störst högst upp i inkomstfördelningen.

Kvinnor som får sitt tredje barn tappar i genomsnitt inte mer i inkomst jämfört med kvinnor som har två barn. 

Hos par i 40-årsåldern uppskattas ungefär tre fjärdedelar av inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor kunna förklaras av att de bildat familj. Och medan pappornas chans att bli chefer fortsätter att stiga, avstannar den andel kvinnor som blir chefer vid 30-årsåldern. Färre mammor har välavlönade jobb med höga krav på närvaro. Kvinnor tjänar också mindre på att byta jobb.

En orsak till löneskillnaderna är kvinnornas lägre anknytning till arbetsmarknaden genom föräldraledighet och vård av barn. Frånvaron leder till att mammorna kommer efter i löneutvecklingen och får lägre inkomster. Kvinnorna tappar särskilt mycket om föräldraledigheten sprids över längre tid, eller om föräldraledigheten blir sammanhängande genom att ett syskon föds innan mamman återgått till arbete efter det första barnet. Den så kallade snabbhetspremien i föräldraförsäkringen där föräldrar tjänar på att få barn med kort mellanrum bidrar troligen till att kvinnor får högre ersättning, men också till ett mindre jämställt uttag av föräldradagar. 

I lesbiska föräldrapar är inkomstutvecklingen mer jämställd. Det kan bero på att tvåkönade par påverkas mer av traditionella könsnormer, samt att lesbiska par som får fler barn ofta föder varsitt barn. 

Men barnen är inte hela förklaringen till könslönegapet. Löneskillnaden mellan manliga och kvinnliga ekonomer och jurister tycks vid 45 års ålder till hälften bero på barn och till hälften på andra saker. Män arbetar i företag med färre anställda, i företag där högutbildade tjänar mer och där de anställda arbetar heltid i större utsträckning, men dessa skillnader visar sig ha begränsad betydelse. Istället spelar individernas egenskaper större roll för könslönegapet och män får helt enkelt mer betalt för sina "egenskaper" än vad kvinnor får.

Kvinnor vars man har varit hemma med de gemensamma barnen en längre tid har bättre löneutveckling än kvinnor som tagit ut större delen av föräldraledigheten själva. För varje ytterligare månad pappan är föräldraledig har mammor nästan 7 procent högre inkomster. Detta samband gäller även sedan hänsyn tagits till hur länge mamman varit föräldraledig. 

Föräldraförsäkringens utformning spelar viss roll för vem som är hemma med barnen

Föräldraförsäkringens utformning påverkar kvinnors arbetskraftsdeltagande. Kvinnors uttag av betald föräldraledighet påverkas starkt av nivån i föräldrapenningen. Till exempel leder ”Snabbhetspremien”, som innebär att kvinnor som får sitt andra barn snabbt ofta får en högre föräldrapenning än dem som får sitt andra barn senare, till ett mindre jämställt uttag av betald föräldraledighet. 

Fördelningen av föräldraledighet är lika ojämn bland adoptivföräldrar som bland biologiska föräldrar. Det visar att normer och värderingar spelar en viktig roll för hur föräldraledigheten delas.

En annan IFAU-studie har visat att de så kallade pappamånaderna lett till att papporna tagit ut fler föräldradagar, men att det kanske inte påverkat den sammanhägande ledigheten så mycket. Pappamånaderna verkar inte ha påverkat vare sig mammornas eller pappornas löner.

Det ojämlika vabbandet 

Kvinnor tar ut mer tillfällig föräldrapenning (vab) än män. Ett vanligt argument för det är att familjen troligen förlorar mindre ekonomiskt på att mammorna vabbar, då papporna ofta har högre lön. Vi ser att ekonomin spelar roll för föräldraparens fördelning av vab, men att det bara är en del av förklaringen. Mammorna vabbar mer även när hänsyn tas till löne- och yrkesskillnader. I par där mamman och pappan har lika hög inkomst och samma yrke är skillnaderna inte riktigt lika stora, men de försvinner inte. Mammorna vabbar fortfarande mer, och slutsatsen är att könsnormer spelar in när småbarnsföräldrar väljer vem som ska vara hemma med sjuka barn.  

Föräldrar som vabbar mycket har lägre lön än andra. Det gäller både mammor och pappor, men sambandet är betydligt starkare för papporna. 

– Att männen som vabbar förlorar mer kan tyckas förvånande, särskilt som papporna är hemma med barnen mycket mindre än mammorna, säger Katarina Boye som arbetat med frågan i sin forskning. Men en anledning till att sambandet mellan vab och lägre lön är starkare bland pappor kan vara att arbetsgivare har andra förväntningar på dem än på mammorna. Pappans arbetsgivare kan tolka beteendet som ett tecken på lågt intresse för arbetet - oavsett hur intresserad just den pappan är av sitt jobb - medan det är förväntat att mammor vabbar.  

Kvinnor oftare överutbildade för det yrke de arbetar inom

Det är inte bara anknytningen till arbetsmarknaden som skapar löneskillnader mellan könen. Kvinnor har oftare än män för hög utbildning för det yrke de arbetar inom, vilket bidrar till att kvinnor har lägre lön än män. Att överutbildning är vanligare bland kvinnor bidrar alltså till att kvinnor har lägre genomsnittslön. Skillnaderna i över- och underutbildning kan förklara mellan en sjättedel och en tiondel av den totala skillnaden i timlön mellan kvinnor och män i Sverige under perioden 1993–2002. 

Kvinnor är mer sjukskrivna än män

På temat anknytning till arbetsmarknaden ser vi i Sverige, precis som i andra länder med ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande, att kvinnorna är mer sjukskrivna än männen. Mönstret har funnits de senaste 30 åren. Skillnaden har ökat och är större idag än i början av 1980-talet. Kvinnorna lever dock längre, vilket skulle kunna tyda på att kvinnorna paradoxalt nog är friskare.

IFAU har i flera projekt studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar. Vi finner att en avgörande orsak till skillnaderna är kvinnornas familjeansvar. Efter det första barnets ankomst passerar kvinnornas sjukfrånvaro männens. Mammorna har ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som papporna efter första barnets födelse. Skillnaderna kvarstår så länge som 16 år. Notera att vi mäter sjukfall längre än 14 dagar, inte den kortaste sjukfrånvaron. Läs mer om IFAU:s forskning om sjukfrånvaro, och skillnaden mellan kvinnor och mäns sjukfrånvaro i vår forskningssammanfattning på temat. 

Läs mer om IFAU:s forskning om män och kvinnor på vår sida om familj, utbildning och arbete samt könsskillnader i skolan och på arbetsmarknaden. Se gärna Erica Lindahl presentera sin forskning på Föräldraförsäkringens dag 2017.

Ovan har vi presenterat IFAU:s forskning, om du vill veta mer om löneskillnader mellan kvinnor och män gör Medlingsinstitutet regelbundna uppföljningar. 

Sidan är senast uppdaterat 2023-05-31