Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden

I Sverige deltar idag nästan lika många män och kvinnor i arbetskraften, det vill säga de arbetar eller söker arbete. Under det första kvartalet 2016 var det kvinnliga arbetskraftsdeltagandet 83 procent och det manliga 88 procent i gruppen 20–64 år, enligt SCB.

Under 1920–1970-talet ökade först kvinnor utan barn sitt lönearbete, men i och med 1970-talets familjepolitik blev det möjligt för alla kvinnor att lönearbeta. Fyra reformer under 1970- och 80-talen har bidragit till det höga svenska arbetskraftsdeltagandet: den inkomstbaserade föräldraförsäkringen, den utbyggda offentligfinansierade barnomsorgen, rätten att behålla arbetet efter föräldraledighet, samt den borttagna sambeskattningen inom hushållet. 

Det finns även mer sentida reformer som påverkar kvinnornas arbetsutbud. När bostadsbidraget reformerades 1997 så att det blev mer lönsamt för båda makarna att arbeta steg till exempel de gifta kvinnornas sysselsättning. Däremot tycks maxtaxan ha mycket liten effekt på hur mycket föräldrarna arbetar, trots att reformen i genomsnitt halverade barnomsorgsavgifterna. 

Män och kvinnors arbetsmarknad skiljer sig åt 

Idag är det lättare för kvinnor att kombinera barn och arbetsliv, även för kvinnor med de högsta inkomsterna och prestigeutbildningar. Även om mycket har hänt finns det flera skillnader mellan män och kvinnors arbetsmarknad. Kvinnor jobbar till exempel oftare inom offentlig sektor, de jobbar oftare deltid och har längre ledigheter i samband med att de blir föräldrar. Trots att kvinnor i genomsnitt har längre utbildning än männen tjänar de i genomsnitt mindre och är mer sällan chefer. Löneskillnaden mellan män och kvinnor har legat relativt konstant de senaste 30 åren. Vad beror det på?

Det första barnet påverkar kvinnornas lönearbete

IFAU:s forskning visar att föräldraskapet spelar stor roll roll. Kvinnor och män tjänar ungefär lika mycket, är chefer i ungefär lika stor utsträckning och ungefär lika ofta sjukfrånvarande från arbetet fram till det första barnets födelse – sedan händer det något. Kvinnorna tappar i inkomst och lön, blir mer sällan chefer jämfört med män och är oftare sjukfrånvarande från arbetet. Femton år efter det första barnets födelse har inkomstskillnaden mellan pappan och mamman i genomsnitt ökat med hela 32 procentenheter. Skillnaden i lön har ökat med 10 procentenheter. Hos par i 40-årsåldern uppskattas ungefär tre fjärdedelar av inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor kunna förklaras av att de bildat familj. Och medan pappornas chans att bli chefer fortsätter att stiga, avstannar den andel kvinnor som blir chefer vid 30-årsåldern. 

En anledning är kvinnornas lägre anknytning till arbetsmarknaden genom föräldraledighet och vård av barn. Frånvaron leder till att mammorna kommer efter i löneutvecklingen och får lägre inkomster. Kvinnorna tappar särskilt mycket om ledigheten sprids över längre tid, eller om föräldraledigheten blir sammanhängande genom att ett syskon föds innan mamman återgått till arbete efter det första barnet. Välavlönade kvinnor tappar mer än kvinnor som inte tjänar lika mycket. Skillnaden mellan mäns och kvinnors inkomster är som störst högst upp i inkomstfördelningen. I lesbiska föräldrapar är inkomstutvecklingen mer jämställd, troligen för att de mer sällan får ett andra barn och alltså jobbar mer, samt att de par som får fler barn ofta föder ett barn var. 

Kvinnor som får sitt tredje barn tycks dock i genomsnitt inte tappa inkomst ytterligare jämfört med kvinnor som har två barn. 

Delad föräldraledighet ökar kvinnors löner

Delad föräldraledighet ökar istället kvinnornas löner. För varje månad som pappan är föräldraledig ökar mammans framtida årsinkomst med nästan 7 procent. Detta gäller även sedan hänsyn tagits till hur länge mamman varit föräldraledig. 

Det ojämlika vabbandet 

Kvinnor tar ut mer tillfällig föräldrapenning (vab) än män. Ett vanligt argument för det är att familjen förlorar mindre på att mammorna vabbar. Vi ser att det bara är en del av förklaringen, mammorna vabbar mer även när hänsyn tas till löne- och yrkesskillnader. I par där mamman och pappan har lika hög inkomst och samma yrke är skillnaderna inte riktigt lika stora, men de försvinner inte. Föräldrar som tar ut mycket vab har lägre lön än andra, störst löneskillnader finns bland pappor som förlorar mer på frånvaron än mammor. 

– Det ojämlika vabbandet har troligen har mer med samhällets normer och föreställningar kring kön att göra, än mäns och kvinnors olika inkomster säger Katarina Boye.

Kvinnor oftare överutbildade för det yrke de arbetar inom

Det är inte bara anknytningen till arbetsmarknaden som skapar löneskillnader mellan könen. Kvinnor har oftare än män för hög utbildning för det yrke de arbetar inom, vilket bidrar till att kvinnor har lägre lön än män. Att överutbildning är vanligare bland kvinnor bidrar alltså till att kvinnor har lägre genomsnittslön. Skillnaderna i över- och underutbildning kan förklara mellan en sjättedel och en tiondel av den totala skillnaden i timlön mellan kvinnor och män i Sverige under perioden 1993–2002. 

Kvinnor är mer sjukskrivna än män

Precis som i andra länder med ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande är kvinnorna i Sverige mer sjukskrivna än männen. Mönstret har funnits de senaste 30 åren. Skillnaden har ökat och är större idag än i början av 1980-talet. Kvinnorna lever dock längre, vilket skulle kunna tyda på att kvinnorna paradoxalt nog är friskare.

IFAU har i flera projekt studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors sjukskrivningar. Vi finner att en avgörande orsak till skillnaderna är kvinnornas familjeansvar. Efter det första barnets ankomst passerar kvinnornas sjukfrånvaro männens. Mammorna har ungefär dubbelt så många sjukfrånvarodagar som papporna efter första barnets födelse. Skillnaderna kvarstår så länge som 16 år. Notera att vi mäter sjukfall längre än 14 dagar, inte den kortaste sjukfrånvaron.

När vi jämför kvinnor och män som legat på sjukhus för samma diagnos finner vi att kvinnorna var betydligt mer benägna än män att vara hemma från arbetet. Skillnaderna var mindre vid cancerdiagnoser och större vid psykiatriska diagnoser. Det tycks som att kvinnor sjukskrivs oftare vid samma hälsa. En tredjedel av skillnaden förklaras av att kvinnor med barn ökar sin sjukfrånvaro mer, relativt männen, än kvinnor som inte har barn. 

– Vår tolkning är att kvinnor i genomsnitt har ett mer förbyggande beteende än män. Kvinnorna använder sig oftare av sjukförsäkringen när de upplever en försämrad hälsa, säger Per Johansson som är en av forskarna som arbetat med frågan. Kvinnor har ett större familjeansvar vilket leder till en sämre förankring i arbetslivet och i sin tur sänker tröskeln för sjukskrivning.

Både kvinnor och män påverkas av omgivningens sjukskrivning

Ibland säger vi att sjukfrånvaro smittar. Att ha någon i omgivningen som är sjukfrånvarande ökar den egna korta sjukfrånvaron. Finns det skillnader mellan hur män och kvinnor i genomsnitt tar hänsyn till kollegorna på arbetsplatsen, och är kvinnornas beteende i genomsnitt mer formbart? Nej, det tycks som att både män och kvinnor påverkas av omgivningen och båda könens sjukfrånvaro steg när kollegorna i ett försök i Göteborgs kommun fick anstånd med att lämna in läkarintyg vid sjukfrånvaro. Däremot tycktes kvinnorna endast påverkas av sina kvinnliga kollegor och män endast av sina manliga kollegor. 

Läs mer om IFAU:s forskning om män och kvinnor på vår sida om familj, utbildning och arbete samt könsskillnader i skolan och på arbetsmarknaden. Se gärna Erica Lindahl presentera sin forskning på Föräldraförsäkringens dag 2017

Om du har frågor är du välkommen att höra av dig till någon av forskarna som författat rapporterna ovan, alternativt till Sara Martinson, kommunikationsansvarig. 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2017-01-10