Fler och tidigare insatser på Arbetsförmedlingen för personer långt från arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingens arbete med statistisk profilering och tidiga insatser för personer långt från arbetsmarknaden gör så att denna grupp av arbetssökande får mer och tidigare hjälp än förut. Arbetet tycks dock inte ha bidragit till att tiden i arbetslöshet förkortats.

Publicerades: 05 november 2015

Författare: Johan Regnér, Och Martin Söderström, Och

Arbetsförmedlingen förändrade i januari 2012 prioriteringsordningen till arbetsmarknadspolitiska insatser så att de som löpte hög risk för långtidsarbetslöshet skulle kunna ta del av insatser tidigare i arbetslöshetsperioden. Syftet var att korta deras arbetslöshetstider. För att göra bedömningen av de arbetssökande likvärdig började arbetsförmedlarna använda ett frågeformulär för att redan vid inskrivningen profilera de arbetslösa och på så sätt identifiera rätt personer för tidiga insatser.

Rapportförfattarna finner att personer med hög risk för långtidsarbetslöshet fick fler insatser till följd av det här arbetssättet, de fick hjälp tidigare och de hade tätare kontakt med sin arbetsförmedlare. Framförallt var den ökade hjälpen av mer rehabiliterande eller förberedande karaktär. Programinsatser som syftade till att få direkt hjälp att börja arbeta tycks snarare ha minskat.

– Förändringarna är dock relativt små, säger Johan Regnér som är en av rapportförfattarna. Resultaten visar också att arbetsförmedlarna redan innan reformen började rikta insatserna till de personer som står längst från arbetsmarknaden.

Inga effekter av reformen på övergången till arbete

Den ökade hjälpen tycks inte ha lett till att de arbetssökande har fått arbete snabbare. Rapportförfattarna hittar inga effekter på övergången till arbete inom 14 månader.

– Eftersom förändringarna avseende program- och förmedlingsinsatser inte är så stora är det inte särskilt förvånande att vi inte hittar effekter på övergången till arbete, säger Martin Söderström. Man ska också komma ihåg att den ökning som vi ser i programdeltagande huvudsakligen är av rehabiliterande karaktär vilket innebär att 14 månaders uppföljning kan vara i kortaste laget. Det kan därför finnas anledning att återkomma till gruppen när det gått längre tid, avslutar han.

Data och metod

Rapportförfattarna studerar cirka 1,7 miljoner personer i åldrarna 25–64 år som skrevs in på Arbetsförmedlingen under 2007–2013. De jämför hur tilldelningen av program- och förmedlingsinsatser samt övergångar till jobb förändrades i samband med reformen för personer med hög risk för långtidsarbetslöshet relativt personer med lägre risk för långtidsarbetslöshet. På så vis kan slutsatser dras om förändringar till följd av reformen. En statistisk profileringsmodell som beräknar sannolikheten att fortfarande vara inskriven på Arbets­förmedlingen 14 månader efter inskrivningstillfället används.

Kontakt

För mer information kontakta Martin Söderström på telefon 018-471 60 53 eller via e-post martin.soderstrom@ifau.uu.se