Gymnasieskolans yrkesutbildning inför ett vägval

Resultat

Fram till 1990-talet var den svenska yrkesutbildningen huvudsakligen skolbaserad, med stora inslag av branschrelaterad utbildning. Denna utbildningsmodell hävdade sig väl gentemot både det tyska lärlingssystemet och de brittiska och amerikanska systemen med en mer generell, akademisk inriktning. Ungdomsarbetslösheten var betydligt lägre i Sverige än i Storbritannien och USA. Jämfört med Tyskland var andelen ungdomar som varken ingick i arbetskraften eller studerade – de inaktiva – lägre i Sverige, delvis pga av ett högre utbildningsdeltagande bland unga kvinnor.
Under 1990-talet har den svenska modellen alltmer närmat sig den amerikanska. De allmänteoretiska ämnena har betonats allt starkare. Ambitionen har varit att även en yrkesinriktad utbildning ska ge behörighet för högre studier. Samtidigt har bransch­anknytningen blivit svagare. Detta har dock inte gjort de yrkesförberedande utbild­ningarna populärare. Deras andel av eleverna har sjunkit och var nere på 1/3 vid utgången av 1990-talet. Andelen elever som inte fullföljer gymnasieutbildningen har också ökat markant. Det individuella programmet, som samlar elever som saknar behörighet till de ordinarie programmen, omfattar ungefär en sjättedel av första­årseleverna. Denna utveckling kan ha bidragit till att Sveriges relativa position ifråga om ungdomsarbetslösheten har försämrats och att andelen inaktiva inte har minskat efter konjunkturuppgången i slutet av 1990-talet.

Metod

Den svenska yrkesutbildningens framväxt sedan förra sekelskiftet och fram till slutet av 1990-talet jämförs med utvecklingen av den tyska samt den brittiska och ameri­kanska yrkesutbildningen. Två frågor står i förgrunden i rapporten. Den första frågan handlar om hur behovet av grundläggande yrkesutbildning tillfredsställs inom de olika modellerna. Den andra frågan handlar om hur utbildningens organisation påverkar förutsättningarna för övergången mellan skola och arbetsliv.

Bakgrund

Denna studie utgör en delrapport från ett större IFAU-projekt (Svenska och interna­tionella erfarenheter av yrkesutbildning 1920 – 2000) där även andra aspekter  på yrkesutbildningen behandlas, exempelvis dess samband med rörligheten på arbets­marknaden och jämställdheten mellan könen.