Nyttan av registerdata i utbildningsvetenskaplig och pedagogisk forskning

Sverige och övriga Norden har rika registerdata inom det utbildnings­vetenskapliga området.Data täcker hela befolkningen, vilket är ovanligt i ett internationellt perspektiv. De nordiska länderna har både detaljerade data om utbildningsområdet och intergenerationella register som kan användas för att se samband mellan såväl elever och föräldrar som mellan eleven och dennes syskon och släktingar. Detta ger de nordiska länderna en betydande forskningsfördel.

I ett nytt Working paper visar Erik Mellander att registerdata skulle kunna vara ett värdefullt komplement till den mer kvalitativt inriktade forskning som bedrivs inom utbildningsvetenskap och pedagogik. Sveriges detaljerade registerdata låter forskaren till en relativt låg kostnad följa skolor, elever, syskon, föräldrar och lärare under en längre period. Registerdata kan även användas för att fastställa effekterna av insatser och ibland är registerdata den enda möjligheten att följa upp en insats. Registerdata kan också kombineras med enkät- och intervjudata och på det viset möjliggöra forskning där olika metoder kompletterar varandra.

– Jag har skrivit texten utifrån föreläsningar jag hållit för utbildningsvetare under de senaste åren. Artikeln ger en översikt av vilka data som finns och innehåller också praktiska exempel på hur de kan användas inom utbildnings­vetenskapen. Jag har fått intrycket att pedagoger och utbildningsvetare bitvis saknat information om hur de kan dra nytta av registerdata inom sina egna forskningsfält, säger Erik Mellander.

Brister i svenska registerdata

En viktig brist i svenska registerdata är dock att vi saknar uppgifter om vilka elever som har undervisats av vilka lärare; det finns bara information om vilka lärare och elever som arbetar respektive studerar på en skola. Inte heller finns det uppgifter om mer lokala program och insatser. I rapporten beskrivs med hjälp av ett exempel hur dessa uppgifter kan tillföras via enkätdata.