Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

Meddelande 2017-08-25 Små effekter av förändrad befolkningssammansättning i bostadsområdet

De som bodde i ett område som blev relativt mer etniskt segregerat under 1990-talet presterade lite sämre i skolan, men den förändrade befolkningssammansättningen påverkade inte senare utfall på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport från IFAU.

Brytpunktsfenomen i Stockholm, Göteborg och Malmö

Internationell forskning har pekat ut så kallade brytpunktsfenomen som en möjlig mekanism bakom boendesegregation – när andelen invandrade i ett bostadsområde passerar en viss nivå så tappar området i popularitet bland infödda. Författarna till den nya rapporten följer områden i Stockholm, Göteborg och Malmö som 1990 låg strax över respektive strax under en identifierad brytpunkt. Forskarna följer befolkningsutvecklingen i dessa områden fram till år 2000 och finner tydliga belägg för brytpunktsfenomenet i Sveriges storstäder.

– Vår analys visar att bostadsområden som 1990 hade snarlik befolknings­sammansättning utvecklades väldigt olika över tid beroende på om de befann sig precis över eller precis under brytpunkten, säger Alexander Willén, som är en av rapportförfattarna. Områden precis över brytpunkten blev relativt mindre populära bland infödda, och detta ledde till en större överrepresentation av invandrade i dessa områden.

Effekter på utbildning men inte hur det går på arbetsmarknaden

Genom att följa individerna i dessa bostadsområden över tid kan rapportförfattarna undersöka om den förändrade befolkningssammansättningen påverkar utbildnings- och arbetsmarknadsutfall.

Författarna finner att det går något sämre i skolan för dem som bodde i områden som befann sig precis över brytpunkten. I genomsnitt hade de något lägre grundskolebetyg, färre hade genomförd gymnasieutbildning och något färre började på en högskoleutbildning. Dessa effekter var tydligast för pojkar och barn till lågutbildade föräldrar. Detta verkar dock inte spela roll för hur det går för dessa individer på arbetsmarknaden. Även mycket små effekter på individernas sysselsättning och inkomster kan uteslutas.

– Att de negativa utbildningseffekterna inte påverkar hur det går på arbetsmarknaden kan ha flera olika förklaringar, men även utbildningseffekterna är små och skillnaderna mellan utbildnings- och arbetsmarknadseffekterna bör inte överbetonas, säger Anders Böhlmark, som är en av rapportförfattarna.

Bakgrund och data

Rapporten bygger på data från Statistiska centralbyrån, SCB. Ungefär 85 procent av invånarna i Stockholm, Göteborg och Malmö omfattas av analysen. Rapportförfattarna studerar bostadsområdens sammansättning med avseende på andelen individer med ursprung från länder utanför västvärlden och andelen övriga. Studien är den första som tittar på individeffekterna av förändrad befolkningssammansättning med hjälp av brytpunktsfenomenet.

Kontaktinformation

IFAU-rapport 2017:13 "Bostadsområdets dynamik och effekter – en studie av Sveriges storstadsområden 1990–2011" är skriven av Anders Böhlmark, Stockholms universitet, och Alexander Willén, Cornell University (USA). Rapporten är en sammanfattning av Working paper 2017:14.

Vill du veta mer, kontakta Alexander Willén, e-post alw285@cornell.edu eller telefon 073-907 63 26.

Läs mer


Publicerad av:

Monica Fällgren

Publicerad:

2017-08-25