Samarbete – inte en universallösning för att genomföra politiska beslut

Arbetsförmedlingar och kommuner samarbetar mycket

Det finns tydliga kopplingar mellan arbetsförmedlingar och kommuner på lokal nivå. Nio av tio förmedlingar kommunicerar med kommunens arbetsmarknadsenhet åtminstone varje vecka. Det är vanligt att myndigheterna organiserar gemensamma projekt, samlokaliserar personal och/eller har samverkansgrupper på tjänstemannanivå: 95 procent samarbetar på åtminstone ett av dessa sätt. Samarbetet kan formaliseras i samverkansavtal, och ungefär åtta av tio har ett samverkansavtal kring aktivitetsgarantin och ungdomsarbetslösheten.

Samarbete har bara i vissa fall betydelse för hur beslut genomförs

För aktivitetsgarantin gäller att förmedlingskontor som tecknat samverkansavtal med kommunen uppfyller de mål regeringen satt upp för programmet på ett bättre sätt. De lyckas engagera en större andel av målgruppen och har i högre utsträckning heltidsaktiviteter för de arbetslösa. Detta samband mellan samverkansavtal och ett lyckat utfall finns inte på ungdomssidan. Arbetsförmedlingar med samverkansavtal med kommunen om ungdomsarbetslöshet har inte lyckats ordna aktiviteter för arbetslösa ungdomar i högre grad än kontor utan samverkansavtal. Det verkar inte spela någon roll för genomförandet hur mycket myndigheterna kommunicerar med varandra. Det finns inte heller något samband mellan andra former av samarbete och genomförandet av arbetsmarknadspolitiska beslut.

Lokala och nationella mål ställs mot varandra i samarbetet

Kommuner och arbetsförmedlingar har olika perspektiv och målsättningar för det arbetsmarknadspolitiska arbetet. Kommunerna fokuserar i högre grad på lokala mål, som en gynnsam befolkningsutveckling eller minskade socialbidragsutgifter. Arbetsförmedlingarna prioriterar nationella ambitioner för arbetsmarknadspolitiken högre. Det är därför troligt att ett utökat kommunalt inflytande leder till en arbetsmarknadspolitik som inriktas mer mot lokala mål.

Bakgrund och data

Arbetsförmedlarna har huvudansvaret för att verkställa arbetsmarknadspolitik på lokal nivå. På senare år har dock kommunerna fått en allt viktigare roll.
Studien är en del av ett forskningsprojekt där relationen mellan arbetsförmedlingar och kommuner undersöks. Tre frågor analyseras i rapporten: (1) Hur prioriterar arbetsförmedlingar och kommuner olika målsättningar – finns det intressemotsättningar? (2) I hur hög grad samarbetar myndigheterna? (3) Hur påverkar samarbetsgraden genomförandet av arbetsmarknadspolitiken?

Analysen bygger på uppgifter från olika källor. Bland annat har en enkät genomförts 2004 där 268 arbetsförmedlingar och 248 kommuner har svarat på frågor om sitt arbete. Uppgifter från Arbetsmarknadsverket och officiell kommunal statistik används också. Studien handlar särskilt om samarbetet för att minska ungdomsarbetslöshet, samt om aktivitetsgarantin.