Antalet sjukskrivna i Sverige har minskat drastiskt under senare år. Försäkringskassans medvetet förändrade attityd kan vara en möjlig förklaring, t.ex. talar man idag om ”resterande arbetsförmåga” istället för ”nedsatt arbetsförmåga”. Bakgrunden till denna förändring är en föreställning om att sjukförsäkringen överutnyttjas. Överutnyttjande är i linje med nationalekonomisk teori; individen har incitament att utnyttja försäkringen mer än vad hon skulle ha gjort om hon stod för hela sjukkostnaden själv, s.k. moralisk risk. Det har också visats i empirirsk forskning. Karensdagar, övervakning och sanktioner motverkar den moraliska risken men är kostsamma för både den enskilde individen och skattebetalarna. Övervakning och sanktioner kan dessutom upplevas som kränkande. Utmaningen är därför att finna åtgärder som hämmar den moraliska risken och som samtidigt är billiga och inte kränkande.
Vi använder ett experiment för att utvärdera ett försök med informationsmöten i Uppsala län. Försäkringskassan kallar sjukskrivna till ett möte där de informerar om rättigheter och skyldigheter inom ramen för sjukförsäkringen. Kallelsen till mötet (och själva mötet) förskjuts med en månad för slumpmässigt utvalda personer. Vår frågeställning är: upphör sjukskrivningen snabbare för dem som kallas till informationsmötet en månad tidigare? Populationen är sjukskrivna med en svag förankring på arbetsmarknaden. Designen är utformad för att störa det ordinarie arbetet på Försäkringskassan så lite som möjligt och samtidigt skapa en kontrollgrupp. Åtgärden är billig och inte kränkande. Om den minskar sjukfrånvaron är den därför en intressant åtgärd för att minska den moraliska risken.
Professor Per Johansson (per.johansson@ifau.uu.se) och fil.dr Erica Lindahl (erica.lindahl@fau.uu.se)
Publicerad av: Anahid Zakinian