Internationellt sett börjar svenska elever skolan relativt sent. Ibland används detta faktum som ett argument för att skolstarten bör tidigareläggas i Sverige. Men detta argument bortser från att det också i förskolan bedrivs en pedagogisk verksamhet. Vi har i Sverige valt en modell där inlärning före sex års ålder i större utsträckning sker i form av lek än i skolbänken.
Att studera förskolans effekt på framtida studieresultat är ett svårt empiriskt problem. Eftersom det är frivilligt för föräldrarna att placera sina barn på dagis finns ett selektionsproblem. För att hantera detta problem har vi för avsikt att utnyttja två olika typer av ”utbudsrestriktioner”. En sådan utbudsrestriktion är att det kommunala utbudet av platser inte varit tillräckligt för att möta efterfrågan på barnomsorg under vissa tidpunkter, t ex i slutet av 1980-talet. Antalet tillhandahållna platser i förhållande till storleken på barnkullarna varierar mellan kommuner och över åren på ett sätt som potentiellt kan betraktas som givet för den enskilda familjen. En annan typ av utbudsrestriktion har att göra med att det är lättare att få en plats i förskolan vid höstterminens start. Detta betyder att barn som är födda under första halvan av året i genomsnitt kommer att tillbringa mer tid i förskolan än barn som är födda under andra halvan av året.
För att studera elevernas studieresultat kommer bl a en internationell läsförståelseundersökning (PIRLS), samt resultat på begåvningstest som genomförts i 3:e och 6:e klass (det s k UGU-projektet) att användas. För att skatta sambandet mellan tid på dagis och de nämnda utbudsrestriktionerna kommer data att samlas in från ett urval av kommuner.
Professor Peter Fredriksson (Peter.Fredriksson@ifau.uu.se), doktorand Elly-Ann Johansson (Elly-Ann.Johansson@nek.uu.se), professor Per Johansson (Per.Johansson@ifau.uu.se) och doktorand Caroline Runeson (caroline.runeson@ifau.uu.se)
Publicerad av: Anahid Zakinian