Effekter av en sänkt pensionsålder

I juli 1976 sänktes pensionsåldern i Sverige från 67 till 65 år. Vi undersöker hur reformen påverkade inkomster, pensionsbeteende och hälsoutfall, samt partners pensionsbeteende. Vi är även intresserade av vilka mekanismer som kan förklara det förändrade pensionsbeteendet efter reformen. Pensionsåldersreformen 1976 påverkade samtliga arbetare, i meningen att den satte ett nytt referensvärde för pensioner, med potentiella beteende- och normeffekter, medan finansiella incitament hos olika individer påverkades olika beroende på redan existerande tjänstepensionsavtal. För att estimera genomsnittliga effekter av pensionsåldern utnyttjar vi det omedelbara skiftet i pensionsålder genom att jämföra utfall i olika åldrar före och efter reformen, med förändring i utfall för yngre åldrar som kontroll. Vi undersöker dessutom skillnader i pensionsbeteende mellan de olika tjänstepensionsgrupperna före och efter reformen och kopplar dessa till skillnader i finansiella incitament.

Studien bidrar till den aktiva litteraturen om effekter av pensionsåldrar. Effekter av pensionsåldrar är komplexa och behöver studeras i många sammanhang då pensionsåldrar inte nödvändigtvis är linjära med avseende på ålder; eftersom möjligheter till tidigarelagt eller uppskjutet uttag skiljer sig mellan system; samt då effekter av pensionsåldrar interagerar med alternativa försäkringssystem. Studien syftar till en ökad förståelse av hur den allmänna pensionsåldern påverkar arbetsutbudet och pensionsbeteendet bland äldre i stort, samt hur den påverkar individer givet olika finansiella incitament och alternativa avtalsspecifika pensionsåldrar.

Projektet ingår som ett delprojekt under 230/2013.