Kan förskollärarstudenter lära sig undervisa i naturvetenskap?

Författare: Madelen Bodin, Och Patrik Lind, Och Erik Mellander, Och Lena Tibell, Och
Dnr: 40/2020

I slutet på 1990-talet uppmanade regeringen de svenska universiteten att dra ner på antalet platser i förskollärarutbildningen, för att undvika ett överutbud av förskollärare. Samtidigt stödde regeringen satsningar för att öka intresset för, och kunskaper i, naturvetenskapliga ämnen. Umeå universitet mötte dessa dubbla uppmaningar genom att omvandla en del sin treåriga förskollärarutbild­ning till ett program med naturvetenskaplig inriktning. Studieåret 1998/1999 ersattes en tredjedel av de 85 platserna på den reguljära förskollärarutbild­ningen med en naturvetenskapligt inriktad dito. Beslutet fattades efter det att ansökningsomgången för antagningen hösten 1998 hade avslutats och utan att de ansökande studenterna hade informerats om den kommande förändringen. Fördelningen av studieplatserna skedde genom att man på en lista över de antagna studenterna placerade var tredje student på den nya naturvetenskapligt inriktade utbildningen. I de följande två antagningsomgångarna, hösten 1999 och hösten 2000, var antalet platser på de två förskollärarutbild­ningarna lika många, drygt 30 per program och antagningsomgång. Studenterna var då informerade om de två utbildnings­programmen och sökte på vanligt sätt det program de föredrog.

Projekt studerar fyra aspekter på det parallella genomförandet av de två förskollärarprogrammen:

  • i)om fördelningen av studenter på de två programmen under antagningsomgångarna 1999 och 2000 kan betraktas som slumpmässig, liksom fördelningen år 1998,
  • ii) innehållsmässiga skillnaderna mellan programmen,
  • iii) examinationsgrader,
  • iv) övergång till, och kvarstannande i förskolläraryrket.