Bostadsområde, ekonomiska incitament och gymnasieval

Författare: Lars Lindvall, Och

Sammanfattning av Rapport 2009:10

Det finns stora skillnaderi inkomst-och utbildningsniv˚oshet och etaer,
arbetsl ¨
nisk komposition mellan bostadsomr˚aga ¨
aden. En intressant fr˚ar huruvida ett omradesegenskaperp˚averkarinv˚˚ar studien unders¨
anarnas beteende.Idenh ¨oks vilka effekter bostadsomr˚aden harp˚a ungdomars gymnasieval.F¨orutom att inkluderavanliga
omr˚adesvariabler,g˚ar studien ett stegl¨angre och tarh¨ansyn till omr˚adesspecifikaekonomiska incitament.Medhj¨alpavsvenskregisterdata som t¨acker Stockholmsl¨an˚aren 1988 till 1992 skattas en linj¨ar sannolikhetsmodell medkonstanta omr˚adeseffekterf¨or det bin¨aravalet atts¨oka teoretisk linje eller
inte. Jag finner attf¨or ungdomar med utl¨andsk bakgrund har andelen individeribostadsomr
˚andsk bakgrund en positiv effektp˚
adet med utl¨a sannolikheten atts¨or ungdomar med svensk bakgrund beroreffektenp˚
oka teoretiskt linje.F¨a omr˚a. Andelen individer medl˚ade har
adets utbildningsniv˚ag utbildningiett omr˚generellt settennegativinverkanp ˚oka teoretisk linje.Vidare
a sannolikheten atts¨
finns en effekt av ekonomiska incitament, som m¨orv¨
atsi termeravf¨antad in-komst,p˚a gymnasievalet.Omdenf¨orv¨antadeinkomstenavatt utbildasigstiger, okar sannolikheten att personer utbildar sig. Den skattade effekten ¨¨
ar emellertid v¨aldigt liten.

Det finns stora skillnader i inkomst- och utbildningsnivåer, arbetslöshet och etnisk komposition mellan bostadsområden. En intressant fråga är huruvida ett områdes egenskaper påverkar invånarnas beteende. I den här studien undersöks vilka effekter bostadsområden har på ungdomars gymnasieval. Förutom att inkludera vanliga områdes variabler, går studien ett steg längre och tar hänsyn till områdesspecifika ekonomiska incitament. Med hjälp av svensk registerdata som täcker Stockholms län åren 1988 till 1992 skattas en linjär sannolikhetsmodell med konstanta områdeseffekter för det binära valet att söka teoretisk linje eller inte. Jag finner att för ungdomar med utländsk bakgrund har andelen individer i bostadsområdet med utländsk bakgrund en positiv effekt på sannolikheten att söka teoretiskt linje. För ungdomar med svensk bakgrund beror effekten på områdets utbildningsnivå. Andelen individer med låg  utbildning i ett område har generellt sett en negativ inverkan på sannolikheten att söka teoretisk linje. Vidare finns en effekt av ekonomiska incitament, som mäts i termer av förväntad inkomst, på gymnasievalet. Om den förväntade inkomsten av att utbilda sig stiger, ökar sannolikheten att personer utbildar sig. Den skattade effekten är emellertid väldigt liten.