Arbetslöshetsförsäkringens effekter

Uppsatsen innehåller en kort översikt av nationalekonomisk forskning om arbetslöshetsförsäkringens effekter. Teori och empirisk forskning ger stöd för att lägre ersättningsnivåer och kortare ersättningstider bidrar till kortare arbetslöshetstider och lägre total arbetslöshet. Nuvarande svenska finansieringssystem för arbetslöshetsförsäkringen, som saknar tydliga kopplingar mellan arbetslöshetsrisker inom ett visst område och kostnaderna för arbetslösheten, får konsekvenser för resursallokering och branschstruktur; sektorer med instabila sysselsättningsförhållanden subventioneras på bekostnad av andra sektorer.
De negativa effekter som en generös arbetslöshetsersättning har på incitament i arbetssökande och lönebildning får ställas mot de välfärdsvinster som tillgången till en försäkring mot inkomstbortfall innebär. En samhällsekonomiskt optimal arbetslöshetsförsäkring innebär en avvägning mellan dessa välfärdsvinster och de kostnader som uppstår när individer och företag anpassar sig till försäkringen. Den optimala försäkringen är inte identisk med det system som ger den lägsta arbetslösheten.