Många aktörer och regelverk har betydelse för hur den svenska arbetsmarknaden fungerar i praktiken. Listan på myndigheter och andra organisationer som kan inverka på arbetsmarknadens funktionssätt är lång: Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunernas socialtjänster och utbildningsförvaltningar, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer, bemanningsföretag, Trygghetsrådet och Arbetsdomstolen utgör några exempel. Arbetsmarknaden påverkas också direkt av olika regler. Det kan handla om formella regler som till exempel skatter, a-kassa, medarbetarinflytande, kollektivavtal eller omställningsavtal. Men även informella normer och oskriven praxis fungerar som regler på arbetsmarknaden. Att förstå sig på dessa institutioner är viktigt för att vi ska förstå hur välfärdssektorn och arbetsmarknaden fungerar i realiteten. Forskningen inom området syftar till att öka kunskapen om detta. Vi är intresserade av:

--Institutionerna i teori och praktik: Hur styrs Arbetsförmedlingen? Hur tillämpas egentligen kollektivavtalen?

--Varför institutionerna ser ut som de gör: Hur kommer det sig att a-kassereglerna tillämpas på ett visst sätt? Vad kan få arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer att samarbeta?

--Vilka effekter institutionerna har på arbetsmarknaden: Sjunker arbetslösheten som en effekt av minskad skatt på arbete? Är Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten bäst lämpad att hitta jobb till arbetslösa socialbidragstagare?