Bemyndigande att anordna viss försöksverksamhet - gymnasielärling

IFAU är positiva till förslaget att införa försök med gymnasial lärlingsutbildning. En lärlingsutbildning skulle kunna minska avhoppen från de nationella yrkesinriktade programmen och underlätta övergången från skola till yrkesliv. En utvärdering måste göras för att kunna uttala sig om effekterna av en lärlingsutbildning. Det förslag vi fått säger mycket lite om hur en utvärdering ska kunna göras. Tvärtom blir det svårt att utvärdera lärlingsutbildningen om regeringen inför programmet över hela landet samtidigt. IFAU:s svar är därför ett förslag till uppläggning av utvärdering av lärlingsutbildning. 

Förslag till upplägg av utvärdering

All utvärdering kräver jämförelse. Personer som deltar i en lärlingsutbildning måste kunna jämföras med personer som – i allt väsentligt – liknar deltagarna, men som av olika skäl inte deltar i utbildningen. Två villkor måste vara uppfyllda för att kunna genomföra en utvärdering:

1. Alla elever kan inte ges möjlighet att delta lärlingsutbildningen, eftersom det då saknas personer att jämföra med.
2. De elever som ges möjlighet att delta i lärlingsutbildningen ska ha liknande egenskaper som de elever som inte ges denna möjlighet.

Det klassiska sättet att uppfylla båda dessa villkor är att genomföra ett kontrollerat experiment, exempelvis genom att lotta ut lärlingsplatserna till hälften av eleverna på de nationella yrkesinriktade programmen i en eller flera skolor. Det kan dock finnas flera anledningar till att det ibland kan vara svårt att utföra denna typ av experiment. Dels kan det vara administrativt tungrott, dels kan det uppfattas som orättvist bland de elever som inte fick någon lärlingsplats.

En utvärdering av lärlingsutbildningen skulle istället kunna utföras genom att införa utbildningen som en försöksverksamhet i några utvalda kommuner. Förändringen av exempelvis andelen elever som avslutar sin utbildning i försökskommunerna – före respektive efter införandet av lärlingsutbildningen – skulle då kunna jämföras med motsvarande förändring för elever i några jämförelsekommuner. För att jämförelsen skall vara rättvisande krävs att jämförelsekommunerna liknar försökskommunerna i så stor utsträckning som möjligt. Ett sätt att uppnå jämförbarhet är att para ihop kommuner som vill delta i försöket, och som har liknande egenskaper när det gäller t ex andelen elever på yrkesinriktade program, andelen avhoppare från programmen, andelen som får arbete efter gymnasiet, etc. En av kommunerna i kommunparet lottas (eller möjligen väljs) sedan ut till försökskommun och en till jämförelsekommun. Hur många kommuner som skall ingå i försöket beror dels på hur många elever det finns i yrkesinriktade program, dels på hur stort intresset är bland elever och arbetsplatser.

En annan viktig fråga är vilka elever i försökskommunerna som skall ges möjlighet att delta i lärlingsutbildningen för att utvärderingen skall kunna genomföras. Det är troligt att införandet av en lärlingsutbildning påverkar vilka elever som söker sig till yrkesinriktade gymnasieprogram. Därmed blir elever vid de yrkesinriktade programmen i försöks- och jämförelsekommunerna inte längre jämförbara. Det är därför viktigt att möjligheten att delta i en lärlingsutbildning bara ges till elever i försökskommuner som redan blivit antagna eller påbörjat ett yrkesinriktat gymnasieprogram. Även om några elever försöker att byta program eller skola som ett resultat av de förändrade förutsättningarna, kan det beaktas i utvärderingen så länge denna information finns tillgänglig.

Det är viktigt med dokumentation

Det är viktigt att veta vilka elever som deltagit respektive inte deltagit i lärlingsutbildningen i både försöks- och jämförelsekommunerna. En del grundläggande uppgifter måste samlas in av kommunerna själva:

• vilka elever i försökskommunerna som ges möjlighet att delta 
• vilka elever som börjar lärlingsutbildningen, 
• vilka elever som fullföljer lärlingsutbildningen, 
• vilka elever i försöks- och jämförelsekommunerna som deltar i annan
• arbetsplatsförlagd utbildning, samt 
• vilka arbetsplatser som tillhandhåller elevernas lärlingsutbildning.

Dessa uppgifter kan sedan kompletteras med uppgifter om elevernas bakgrund samt utbildnings- och arbetsmarknadskarriär från Statistiska centralbyrån och AMS. Möjligen är det önskvärt att komplettera dessa uppgifter med enkäter till elever i försöks- och jämförelsekommunerna.

I detta ärende har generaldirektören Peter Fredriksson beslutat. Björn Öckert har varit föredragande.