Betänkandet Vad är officiell statistik? En översyn av det statistiska systemet och SCB (SOU 2012:83)

IFAU anser att betänkandet förtjänstfullt diskuterar hur systemet för officiell statistik bör vara utformat. IFAU:s huvudsakliga synpunkter sammanfattas nedan:

• IFAU hade gärna sett en djupare diskussion om hur regelverken kan förändras för att säkerställa kvaliteten i observationsregistren.
• IFAU instämmer i utredningens slutsats att dokumentation är en viktig del av statistikproduktionen, och att arbetet med detta historiskt sett inte alltid fått den uppmärksamhet och de resurser det förtjänar.
• IFAU instämmer i att det är viktigt att Statistiska centralbyrån och de andra statistikansvariga myndigheterna har transparens i prissättningen, och lämnar några förslag på hur detta kan uppnås.
• IFAU ser ett behov av en samlad diskussion kring vilka principer som ska gälla för datatillgång för utredning, utvärdering och forskning.

Observationsregistrens kvalitet och dokumentation

Den officiella statistiken fyller en viktig funktion som grund för politiska beslut, samt som underlag för diskussion om samhället. De observationsregister som statistiken ofta baseras på är också viktiga, inte bara för själva statistik­produktionen utan även som källa för fördjupade analyser i form av forskning och utredning, som ofta baseras på registren snarare än statistiken. Att registren är av god kvalitet är därför av stor betydelse för såväl statistik­produk­tion som forskning.

En fråga man kan ställa sig är då om man i lagen skulle kunna låta skrivningar om kvalitet och dokumentation gällande statistiken även omfatta observationsregistren, alternativt införa särskilda skrivningar gällande registren. Utredningen konstaterar dock att man inte kan låta registren regleras i lagen om den officiella statistiken, d v s inkluderas i begreppet statistik, då dessa enligt § 3 ska vara allmänt tillgängliga, vilket är oförenligt med att registren omfattas av sekretess. På denna punkt menar IFAU att utredningen borde ha fördjupat sin analys. Vi anser att frågan om kvalitet i registren är viktig och att det skulle kunna vara möjligt för lagstiftaren att ge de statistikansvariga myndigheterna någon slags fingervisning om vad som är en rimlig kvalitet även i detta avseende.

Samtidigt är det troligt att detta, så vitt vi kan bedöma, skulle innebära betydande förändringar av lagens form genom införande av nya begrepp. Sammanfattningsvis tycker vi att frågan om registerkvalitet är betydelsefull och att utredningen därför borde ha fördjupat sin diskussion gällande eventuella regleringar.   

IFAU instämmer i utredningens slutsats att dokumentation är en viktig del av statistikproduktionen, att arbetet med detta historiskt sett inte alltid fått den uppmärksamhet och de resurser det förtjänar.

Till stor del separeras frågor om forskningens behov, gällande exempelvis dokumentation, tillgänglighet och registerkvalitet, från utredningens huvudbetänkande genom att dessa frågor istället diskuterades i delbetänkandet, där det sägs att ansvaret för arbetet ska åläggas en särskild forskningsmyndighet. Gällande dessa frågor har IFAU alltså yttrat sig tidigare. Vi kan i detta sammanhang dock konstatera att det i föreliggande betänkande inte klargörs hur forskningsmyndigheten och de statistikansvariga myndigheterna (SAM) ska samverka, samt om, hur och på vilka villkor SAM ska bistå forskningsmyndigheten.  

Transparens i prissättningen

IFAU instämmer med att det är viktigt att Statistiska centralbyrån och de andra statistikansvariga myndigheterna har transparens i prissättningen av sina varor och tjänster. Detta är naturligtvis särskilt viktigt då det de facto är fråga verksamheter som i flera fall har monopol på sina produkter. Transparensen kan alltså förbättras. Exempelvis torde man i allmänhet kunna ge detaljerad prisinformation till kunderna. Denna kan vid mer omfattande uppdrag lämpligen inkludera såväl timkostnad som tidsåtgång, samt hur tidsåtgången fördelas på olika delmoment. Vidare kan man, exempelvis på sina hemsidor, beskriva vilka principer man tillämpar vid prissättning. Till exempel om principen om full kostnadstäckning tillämpas för varje uppdrag eller om full kostnadstäckning istället ska uppnås på längre sikt. Detta skulle kunna ge kunderna förståelse för vad eventuella prisskillnader mellan olika uppdrag kan bero på. Vi bedömer att dylika åtgärder skulle ge avsevärt förbättrad och tillräcklig transparens.

Utredningsmyndigheters tillgång till data

I utredningen diskuteras också utredningsmyndigheters möjlighet att få tillgång till mikrodata. Utredaren anser att detta inte kan lösas inom ramen för utredningen, då det inte handlar om statistiksekretess. De sekretessfrågor som behöver lösas för dessa myndigheter sägs istället behöva hanteras i annat sammanhang. Gällande kommittéväsendet och Statskontoret föreslår istället utredaren att statistiksekretess ska gälla genom att de ska omfattas av formuleringen andra jämförbara undersökningar i sekretesslagen.

IFAU anser, precis som utredningen, att det finns ett tydligt behov av att i något sammanhang ta ett helhetsgrepp på dessa frågor. Utredning och utvärdering av hög kvalitet kräver tillgång till data. Myndigheternas uppdrag behöver därför matchas mot möjligheterna att hantera data. Som ett första steg efterlyser IFAU en tydligare och mer konsekvent diskussion om när det är rimligt att uppgifter om enskilda hanteras. Vi anser också att det av utredningen ovan presenterade förslaget på förändring i sekretess­lagen ytterligare accentuerar detta.

Slutligen är det oklart för oss vad det föreslagna tillägget i sekretesslagen, av vad som utgör forskning, innebär. Av lagtextsförslaget är det tydligt att det är själva metodiken som avgör om en undersökning utgör forskning eller inte. Detta förefaller också rimligt. Vi uppfattar vidare att tillägget syftar till att bättre avgränsa forskning från t.ex. utredning. Hur det ska tolkas är dock inte uppenbart. Många utredningar genomförs på myndigheter utan forsknings­uppdrag, av personal som är vetenskapligt skolad, samt med tillämpning av en vetenskaplig metodik. Frågan är då om avsikten är att i sådana fall göra det lättare att bryta sekretessen genom att lämna ut data för utredningen? Den frågan behöver diskuteras mycket tydligare.      

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Helge Bennmarker har varit föredragande.