Delbetänkande: Ungdomar utanför gymnasieskolan – ett förtydligat ansvar för stat och kommun

Sammanfattande synpunkter

• IFAU är positivt till förslaget att bredda utbudet av tidiga arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar i åldern 16-17.
• IFAU är överlag positivt till förslaget att även ungdomar i åldern 16-17 år ska få ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Ersättningen bör dock ligga på en lägre nivå än studiebidraget.
• IFAU är positivt till förslaget att det systematiskt ska samlas in uppgifter om de ungdomar som omfattas av ansvaret för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år.
• IFAU är negativt till att få ett specificerat uppdrag inom området då vi bedömer att det redan ryms inom myndighetens nuvarande instruktion.

Ett förtydligat ansvar för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år – från informationsansvar till aktivitetsansvar.

IFAU har inga invändningar mot utredningens förslag under denna rubrik.

Fler statliga arbetsmarknadspolitiska verktyg från 16 år

IFAU är positivt till förslaget att bredda utbudet av tidiga arbetsmarknadspolitiska insatser för ungdomar i åldern 16-17, men vill betona att insatser tidigt under arbetslösheten endast bör riktas till ungdomar som bedöms ha små möjligheter att finna arbete eller återgå till studier utan detta extra stöd. Ungdomar utan fullföljd gymnasieutbildning har ofta stora svårigheter på arbetsmarknaden och många är sannolikt i behov av olika typer av stöd för att inte riskera långvarig arbetslöshet eller utträde ur arbetskraften. Tidigare studier visar att deltagande i arbetsmarknadspolitiska program för ungdomar ofta är förknippat med inlåsningseffekter (se t.ex. Carling och Larsson 2005 och Larsson 2003); ungdomarna minskar sitt jobbsökande då de deltar i ett program och finner därmed jobb vid en senare tidpunkt än vad de skulle ha gjort om de inte hade deltagit i programmet. Risken för inlåsningseffekter är rimligen större ju tidigare insatserna sätts in, ju längre de pågår och större vid heltidsaktiviteter än vid aktiviteter som i större utsträckning möjliggör samtidigt jobbsökande. IFAU delar dock utredningens bedömning att risken för inlåsningseffekter bör vara betydligt lägre om tidiga insatser riktas till unga som bedöms ha stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden jämfört med om de riktas till arbetslösa ungdomar generellt.

IFAU vill dock framhålla att det i dagsläget finns mycket litet kunskap om effekterna av olika typer av arbetsmarknadspolitiska insatser för unga som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis unga utan gymnasieutbildning. På basis av tidigare forskning är det därför svårt att säga vilka typer av insatser som bör prioriteras. Med anledning av detta vill IFAU särskilt betona vikten av att nya insatser införs på ett sätt som möjliggör utvärderingar av insatsernas effekter på målgruppens arbetsmarknadsutfall och återgång till studier. Detsamma gäller då redan befintliga insatser riktas till nya målgrupper, som i det aktuella förslaget. För att det ska vara möjligt att utvärdera effekterna av att delta i en insats krävs det att det finns en kontrollgrupp med jämförbara individer som inte får del av insatsen. Detta kan exempelvis åstadkommas genom att deltagande i olika insatser randomiseras eller genom att insatser först införs på försök i vissa kommuner. För att säkerställa att det blir möjligt att utvärdera effekterna av försöksverksamheter är det viktigt att dessa utformas i samverkan med den myndighet som ska utföra utvärderingen, exempelvis IFAU.

IFAU är överlag positivt till förslaget att även ungdomar i åldern 16-17 år ska få ersättning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program. Ekonomisk ersättning bör stärka incitamenten och motivationen till att delta i insatser. IFAU vill dock betona vikten av att ersättningsnivån sätts med beaktande av nivån på studiebidraget. För att arbetslöshet inte ska framstå som ett alltför attraktiv val i förhållande till reguljära studier bör  utvecklingsersättningen ligga på en lägre nivå än studiebidraget.

Nationell och lokal uppföljning ska förbättras

IFAU är positivt till förslaget att det systematiskt ska samlas in uppgifter om de ungdomar som omfattas av ansvaret för icke skolpliktiga ungdomar under 20 år. Trots att det idag finns en rad insatser som riktar sig till ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret saknas det utvärderingar av insatsernas effekter. Möjligheterna att utvärdera insatser som sker utanför Arbetsförmedlingens regi begränsas av att det saknas nationella register där deltagare och insatser systematiskt dokumenteras. Utredningens förslag bör därmed väsentligt förbättra möjligheterna till framtida uppföljningar och utvärderingar. IFAU delar utredningens bedömning avseende vilken typ av information som bör samlas in.

Utredningen föreslår att IFAU eller annan lämplig myndighet får utvärderande uppdrag inom området. IFAU är negativt till att få ett specificerat uppdrag inom området då vi bedömer att det redan ryms inom myndighetens nuvarande instruktion. IFAU vill också påpeka att det många gånger inte är ändamålsenligt att genomföra utvärderingar utifrån i förväg bestämda tidsintervall och med ett fast innehåll. Utvärderingarna bör ses som en kontinuerlig kunskapsuppbyggnad där det behöver finnas utrymme att välja frågeställningar, sammanhang och tidpunkter utifrån behov och möjligheter att ta fram ny kunskap.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Caroline Hall, forskare, har varit föredragande.

Referenser

Larsson, L (2003), ”Evaluation of Swedish Youth Labor Market Programs”, The Journal of Human Resources 38(4), s. 891-927.

Carling, K och L Larsson, “Does Early Intervention Help the Unemployed Youth?”, Labour Economics 12, s. 301-319