Det kommunala vårdnadsbidraget avskaffas

IFAU:s huvudsakliga kommentarer till departementspromemorian är:

• Det är inte sannolikt att avskaffandet av vårdnadsbidraget kommer ha stor påverkan på föräldrars möjlighet till flexibilitet eller arbetsutbud överlag, då en liten andel av familjerna har använt vårdnadsbidraget.
• För de familjer som främst har använt vårdnadsbidraget, lågutbildade och invandrade, finns en förväntad positiv effekt på arbetskraftsdeltagande men avskaffandet har också en negativ effekt för föräldrarnas möjlighet till flexibilitet.
• Den föreslagna avskaffningen, att perioder med vårdnadsbidrag som beviljats innan 1 januari 2016 och som avser någon tid innan avskaffandet ska fortsätta betalas ut, är rimlig. Som betänkandet tar upp, möjliggör det både för kommuner och också familjer att anpassa sig till förändringen.

Nedan följer lite utförligare kommentarer till förslagen.

Inga stora effekter av avskaffandet

Vårdnadsbidraget infördes för att öka föräldrars möjlighet till flexibilitet och anpassning efter barnens behov. Avskaffandet motiveras utifrån att skapa ett mer jämställt föräldraskap genom att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande. Eftersom det är relativt få som har använt vårdnadsbidraget kommer ett avskaffande inte påverka de flesta familjer i något av dessa avseenden. 

Både negativa och positiva effekter för dem som väljer att använda bidraget

För de familjer som väljer att använda vårdnadsbidraget kommer avskaffandet rimligen leda till en försämring, i vart fall på kort sikt. För dem som är hemma oavsett bidraget kommer avskaffandet minska familjens inkomst. För de familjer som väljer att vara hemma på grund av bidraget minskar valmöjligheten och eventuellt möjligheten till flexibilitet när bidraget avskaffas.

De som använder vårdnadsbidraget står längre från arbetsmarknaden än de som inte använder bidraget. Som betänkandet skriver, ökar incitamenten för denna grupp att arbeta om vårdnadsbidraget avskaffas. Kosonen (2014) visar att högre vårdnadsbidrag minskar arbetsutbudet för mödrar i Finland. En norsk studie (Hardoy och Schøne, 2010) visar att införandet av vårdnadsbidrag i Norge särskilt minskade arbetsutbudet för dem som var födda utanför västvärlden. Med tanke på att utlandsfödda kvinnor i Sverige använder vårdnadsbidraget i större utsträckning än kvinnor födda i Sverige kommer troligtvis arbetsutbudet öka i denna grupp om vårdnadsbidraget avskaffas.

Ett avskaffande av vårdnadsbidraget får med största sannolikhet effekter på deltagandet i förskolan för barnen i gruppen som idag främst använder vårdnadsbidraget. En del studier har gjorts på effekter av att gå i förskola för barnen. Resultaten skiljer sig åt men det finns studier med positiva effekter för barn som kommer från familjer med låg inkomst. På kort sikt har barnens kognitiva förmåga ökat och på längre sikt har resultaten i skolan blivit bättre. För studier med tillräckligt lång uppföljningshorisont har även positiva effekter på framtida inkomster hittats (Nores m.fl. 2005). För översikter av internationell forskning se Barnett (1995) och Karoly m.fl. (2005). En rimlig slutsats är att kvalitén på förskolan spelar roll då den studie som hittar störst effekter (Perry Preschool Program) hade utbildade lärare och små barngrupper.

Förväntade effekter för kommuner och familjer som idag har vårdnadsbidrag

Även om det har varit relativt få som använt vårdnadsbidraget är det stora skillnader mellan kommuner: från under 2 till 17 procent under 2013 (SCB 2014). För kommuner där flera familjer har använt vårdnadsbidraget kan det därför bli svårare att tillhandahålla förskola till alla barn som efter avskaffandet har rätt till förskoleplats. Enligt Skolverket (2009) hade 42 kommuner problem att erbjuda plats i förskolan i mars 2009. När det blev obligatoriskt för kommuner att erbjuda barnomsorg till arbetslösa småbarnföräldrar ökade sannolikheten för mammor med små barn att få jobb (Vikman 2010). För att avskaffandet av vårdnadsbidraget ska kunna öka mödrarnas arbetsutbud är det därför av stor vikt att föräldrarna har tillgång till barnomsorg för sina barn.

Att vårdnadsbidrag som beviljas innan lagens upphörande ska kunna fortsätta betalas förefaller rimligt. Det gör att kommuner, särskilt de där många familjer har använt vårdnadsbidraget, får längre tid att anpassa sig till lagförändringen och hinna ordna med förskoleplatser. Även familjerna som använder bidraget får möjlighet att anpassa sina beslut.

Referenser

Barnett, W. S. (1995). “Long-Term Effects of Early Childhood Programs on Cognitive and School Outcomes.” The Future of Children, 5(3), 25–50.

Hardoy, I., & Schøne, P. (2010). “Incentives to work? The impact of a “Cash-for-Care” benefit for immigrant and native mothers labour market participation.” Labour Economics, 17(6), 963–974.

Karoly, L. A., Kilburn, M. R., & Cannon, J. S. (2006). “Early Childhood Interventions: Proven Results, Future Promise.” Rand Corporation.

Kosonen, T. (2014). “To Work or Not to Work? The Effect of Childcare Subsidies on the Labour Supply of Parents.” The B.E. Journal of Economic Analysis & Policy, 14(3), pp. 817-848.

Nores, M., Belfield, C. R., Barnett, W. S., & Schweinhart, L. (2005). “Updating the Economic Impacts of the High/Scope Perry Preschool Program.” Educational Evaluation and Policy Analysis, 27(3), 245–261.

SCB (2014) ”Lägre inkomster bland föräldrar med vårdnadsbidrag.” SCB Artikel Nr 2014:73

Skolverket. (2009). ”Tillgänglighet till förskoleverksamhet 2008/2009. Del2. Enkät till kommunerna i november 2008” Skolverket Rapport Dnr (75-2008:1890)

Vikman, U (2010) Hur påverkar tillgång till barnomsorg arbetslösa föräldrars sannolikhet att få arbete? Arbetsmarknad & Arbetsliv 2010, årg. 16, nr 4, s. 45-54

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Fil dr. Ulrika Vikman har varit föredragande.