Det svenska medborgarskapet

Betänkandet lämnar förslag kring ett stort antal frågor rörande det svenska medborgarskapet. IFAU:s kommentarer avgränsar sig till de delar där vi bedömer att vi har särskild kompetens, i synnerhet kring frågan om språkbonus. Den huvudsakliga synpunkten här är att underlaget för att bedöma den föreslagna bonusens effekter är svagt. Utifrån det föreslagna regelverket och tillgänglig statistik verkar det sannolikt att bonusen får en klart begränsad effekt på språkinlärning och integration i en vidare bemärkelse.

Effekter av medborgarskap

Den internationella litteraturen ger en blandad bild av sambandet mellan individens medborgarskap och t.ex. framgången på arbetsmarknaden. Studier från Frankrike (Fougére och Safi 2009), Tyskland (Steinhardt 2012, Gathmann och Keller 2013), Schweiz (Steinhardt and Wedemeier 2011) och USA (Bratsberg m.fl. 2002) pekar på ett positivt samband. Det finns också studier som finner effekter på integration i andra dimensioner, t.ex. kontakter med infödda och användandet av värdlandets språk (Avitable m.fl. 2010).

Å andra sidan indikerar norska (Bratsberg och Raaum 2011) och svenska (Engdahl 2013) studier att sambanden i dessa länder kanske i första hand bör betraktas som associationer snarare än effekter. Det är svårt att metodmässigt hantera möjligheten att t.ex. andra (icke-observerade) faktorer påverkar både naturalisering och situationen på arbetsmarknaden. Det går också att tänka sig ett omvänt orsakssamband – bättre ställning på arbetsmarknaden ökar viljan att naturaliseras.

I detta sammanhang är det värt att notera att de resultat som betänkandet refererar till avseende positiva effekter på politiskt deltagande (s. 154) med stor sannolikhet påverkas av så kallade selektionseffekter. Att personer som är svenska medborgare oftare röstar i kommunalval är inte förvånande. Dels påverkas korrelationen troligen av att de naturaliserade har möjlighet att rösta i riksdagsvalet. Det verkar också sannolikt att valet att naturaliseras kan påverkas av politiskt engagemang, och korrelationen säger därför inte nödvändigtvis något om vad effekten av medborgarskapet är. I den mån dessa och liknande metodfrågor hanteras/diskuteras av de studier som refereras så framgår det inte av betänkandet. Det hade varit önskvärt att tydligare påpeka och diskutera dessa begränsningar i kunskapsunderlaget.

Sannolika effekter av en språkbonus

Betänkandet föreslår en modell där personer som uppfyller vissa krav på kunskaper i svenska kan ges möjlighet att bli svenska medborgare ett år tidigare än annars. Enligt utredningen kan en sådan bonus ses som ”en för individen betydelsefull förkortning av kravet på hemvisttid” (s. 190). IFAU skulle gärna ha sett ett tydligare underlag för detta påstående.

Även om undersökningar pekar på att många ser medborgarskapet som en viktig faktor, finns vad IFAU känner till ingen evidens kring värderingen av att kunna få bli svensk medborgare efter fyra istället för fem år i Sverige (tre istället för fyra för flyktingar). Även om det som utredningen påpekar finns skillnader mot Sfi-bonusen i det att den gäller resultat under den allra första tiden i Sverige, så är det inte uppenbart att värdet av upp till ett års kortare tid till medborgarskap är större än de 12 000 kr som Sfi-bonusen kan ge. Då Sfi-bonusen planeras avskaffas delvis med hänvisning till bristande effekter, skulle det ha varit relevant att tydligare relatera dessa två bonussystem till varandra.

Slutsatsen att det sannolikt finns ”ett inte obetydligt antal elever” som av bonusen ”skulle kunna motiveras att göra extra ansträngningar för att lära sig språket snabbare” (s. 195) framstår snarast som en förhoppning. Det kan mycket väl vara så, men utredningen redovisar ingen evidens som direkt stöder detta påstående. IFAU saknar också ett underlag för uppskattningen att antalet elever som klarar Sfi eller motsvarande inom tiden för språkbonus ska öka med 10 procent (s. 259). Betänkandet påpekar visserligen att det är en grov uppskattning, men IFAU menar att det hade varit bättre att avstå från att ange värden (alternativt ange de beräkningar som ligger till grund för slutsatsen).

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. I den slutliga handläggningen har också Kristina Sibbmark deltagit.

Referenser

Avitabile, C., I. Clots-Figueras och P. Masella (2010) ”The Effect of Birthright Citizenship on Parental Integration Outcomes”, European University Institute MWP 2010/03.

Bratsberg, B. och Raaum, O (2011), “The labor market outcomes of naturalized citizens in Norway”, Chapter 7, pp. 184-205 in “Naturalisation: A Passport For The Better Integration Of Immigrants?”, OECD Publishing.

Bratsberg, B., J.F. Raganes och Z.M. Nasir (2002), “The Effect of Naturalisation on Wage Growth: A Panel Study of Young Male Immigrants”, Journal of Labour Economics, Vol. 20, No. 3, pp. 568-597.

Engdahl, M. (2013), “Naturalizations and the economic and social integration of immigrants”, manuscript, nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Fougère, D. och M. Safi (2009), “Naturalization and employment of migrants in France (1968-1999)”, International Journal of Manpower, 30 (1/2): 83-96.

Gathmann, C. och N. Keller (2013) ”Returns to Citizenship: Evidence from Germany's Immigration Reform”, manuscript, University of Heidelberg.

Steinhardt, M. F. och J. Wedemeier (2011). “The Labor Market Performance of Naturalized Immigrants in Switzerland - New Evidence from the Swiss Labor Force Survey”. Journal of International Migration and Integration, (publicerad online 29 July 2011).

Steinhardt, M.F. (2012), “Does Citizenship Matter? The Economic Impact of Citizenship in Germany”, Labour Economics 19 (2012) 813–823