En hållbar lärarutbildning

Diarienummer: DNR 5/2009

Remisställare:

Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Utgångspunkten för utredningen En hållbar lärarutbildning SOU 2008:109 är att den nuvarande lärarutbildningen fått kritik för bland annat bristande vetenskaplig grund och för att viktiga kunskapsområden saknas, samt att utbildningen har problem med att locka sökande. Utredningen förslår bland annat en förstärkning av ämneskunskaper och ämnesdidaktik. Den föreslår också två nya lärarexamina:grundlärare och ämneslärare, samt att alla lärare förutom en yrkesexamen också kommer att få en generell examen. En bärande tanke är att den nya lärarutbildning som skissas kommer att locka fler sökande med högre förkunskaper.

Övergripande synpunkter

IFAU vill här lyfta fram att ökade akademiska krav leder till att färre har möjlighet att klara lärarutbildningen. Något som snarare kan öka problemen med för få sökande. Ökade studiekrav och lämplighetstester medför dessutom en kostnad för den studerande som gör att andra utbildningsinriktningar blir relativt sett mer attraktiva. Denna mekanism lyfts bland annat fram av Angrist och Guryan (2004) i fråga om lärarcertifiering.

IFAU håller med utredningen om att förslaget till en generell examen (högskoleexamen, kandidatexamen, magisterexamen eller masterexamen beroende på utbildningslängd) kan göra lärarutbildningen attraktivare eftersom personer som gått hela eller delar av lärarutbildningen då lättare kan finna en alternativ arbetsmarknad. Däremot är det inte säkert att detta kommer att leda till högre förkunskaper bland dem som faktiskt väljer att arbeta som lärare. En viktig förutsättning för detta är att själva jobbet som lärare blir attraktivare.

Högre kravnivåer och bättre nivå på förkunskaper

IFAU delar utredningens uppfattning om läraryrkets betydelse. Det finns omfattande forskning som visar att läraren har stor betydelse för elevers skolprestationer (Rockoff 2004; Rivkin m.fl. 2005; Leigh 2007). Det har emellertid varit svårt i forskningen att ringa in observerbara egenskaper som kan användas för att förutsäga vem som blir en bra lärare. Bland annat har IFAU i egna studier inte funnit att individer med hög uppmätt IQ eller goda ledaregenskaper är bättre lärare för den genomsnittlige eleven (Grönqvist och Vlachos 2008). Inte heller Rockoff m.fl. (2008) finner att allmän förmåga, personlighet eller ämneskunskaper hos blivande lärare har någon större betydelse för elevers studieresultat. Även om IFAU anser att det är viktigt att rätt personer rekryteras till läraryrket tror vi att det är svårt att kunna utforma test som är ändamålsenliga för blivande lärarstudenter. Vi vet i dagsläget inte så mycket om vilka egenskaper som är viktiga.

Däremot finns det forskning som tyder på att fördjupade utvärderingar av lärare i klassrummet – genom t.ex. arbetsprov, självskattningar och videoinspelade lektioner – kan förutsäga vilka som är duktiga (Cantrall m.fl. 2008). Studier har också visat att rektorer kan bedöma vilka lärare som får eleverna att prestera goda studieresultat (Jacob och Lefgren 2007).

Satsning på utbildningsvetenskaplig forskning

Utredningen föreslår även utökade medel för utbildningsvetenskaplig forskning. IFAU vill här betona värdet av kvantitativ utvärderingsforskning inom utbildningsområdet.

I detta ärende har generaldirektören Peter Fredriksson beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

Referenser

Angrist, J.D., och Guryan, J., (2004) “Teacher Testing, Teacher Education and Teacher Characteristics”, American Economic Review, Papers and Proceedings, 241-246.
Cantrell S., Fullerton J., Kane T.J., och Staiger D.O. (2008) “National Board Certification and Teacher Effectiveness: Evidence from a Random Assignment Experiment”, NBER working paper 14608
Grönqvist, E. och Vlachos J., (2008), “One size fits all? The effects of teacher cognitive and non-cognitive abilities on student achievement”, IFAU working paper 2008:25
Jacob, B.A, och Lefgren, L., (2007) “Can Principals Identify Effective Teachers? Evidence on Subjective Performance Evaluation in Education” Mimeo Brigham Young University.
Rivkin, S., Hanushek E., och Kain J., (2005), “Teachers, Schools, and Academic Achievement”, Econometrica, 73, 417-458.
Rockoff, J. (2004), “The Impact of Individual Teachers on Student Achievement: Evidence from Panel Data”, American Economic Review, 94, 247-252.