Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

Utbildningsdepartementet behandlar i sin promemoria:

• Införandet av ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
• Försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.

IFAU:s huvudsakliga kommentarer sammanfattas i nedanstående punkter:

• Det är önskvärt med en försöksverksamhet för att utvärdera konsekvenserna av att införa ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan.
• Den föreslagna omfattningen av försöksverksamheten är alltför liten för att det ska vara möjligt att utvärdera effekterna av det fjärde tekniska året.
• Antalet skolor och kommuner i försöksverksamheten bör åtminstone fördubblas för att möjliggöra en utvärdering.

Nedan motiveras dessa punkter ytterligare.

Försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

Det är lovvärt att förändringar av förd utbildningspolitik föregås av en försöksverksamhet. Därmed kan konsekvenserna av politiken utvärderas ordentligt. Med utgångspunkt från resultaten av utvärderingen kan politiken sedan introduceras i full skala, modifieras eller kanske helt överges. Samtidigt är det viktigt att försöksverksamheten utformas på ett sådant sätt så att utvärdering är möjlig.

Försöksverksamheten föreslås pågå under perioden 1 juli 2011 – 30 juni 2014. Skolverket avgör vilka skolor som får delta i försöket, medan deltagandet är frivilligt för studenterna. Under det första året är det tänkt att högst 300 studenter ska omfattas av försöket (10 klasser/skolor med 30 elever vardera), medan högst 600 studenter ska omfattas de två efterföljande försöksåren. Vid platsbrist kommer urval att ske på basis av slutbetyget från årskurs tre.

Med det upplägg som föreslås skulle försöksverksamheten kunna utvärderas genom att studera förändringen i exempelvis sysselsättning eller inkomster – före respektive under försöksverksamheten – för studenter vid skolor där ett fjärde tekniskt år introducerats med motsvarande förändring för studenter vid skolor utan ett fjärde år. Man kan då ta hänsyn till dels att skolorna som väljs ut till försöket kan skilja sig från andra skolor, dels att utfallen trendmässigt skulle kunna förändras även utan försöksverksamheten. Hall (2009) använde en liknande ansats för att utvärdera effekterna av ett tredje år på yrkesinriktade gymnasielinjer.

Platsbegränsningen till utbildningarna i försöksverksamheten skulle också kunna användas för att studera effekterna av ett fjärde tekniskt gymnasieår. Om utbildningarna blir övertecknade, kan man jämföra personer som antagits till de sista utbildningsplatserna med personer som precis blivit utan en plats. Sådana personer har nästan lika bra gymnasiebetyg, men skiljer sig i vilka möjligheter de fått att gå ett fjärde år. Öckert (2010) använde en liknande ansats för att utvärdera effekterna av att studera på högskolan.

Problemet med den föreslagna försöksverksamheten är att omfattningen är alltför begränsad för att möjliggöra en utvärdering av dess effekter. Med det upplägg av försöksverksamheten som föreslås, kommer utvärderingen troligen inte att ske på individnivå utan istället på skol- eller kommunnivå. Det är därmed inte antalet personer som omfattas av försöket, utan hur många skolor/kommuner som deltar, som är avgörande för hur precisa slutsatser som kan komma att dras. Om bara 10 respektive 20 skolor deltar i försöket är risken överhängande att inte ens relativt stora effekter kan komma att upptäckas. För att möjliggöra en trovärdig utvärdering bör försöksverksamheten därför utvidgas till att omfatta åtminstone dubbelt så många skolor och kommuner.

I detta ärende har tillförordnad generaldirektör Anders Forslund beslutat. Björn Öckert har varit föredragande.

Referenser

Hall, C. (2009), Förlängningen av yrkeslinjerna på gymnasiet: effekter på avhopp, utbildningsnivå och inkomster, Ekonomisk Debatt, vol 37, nr 8, s 61-75.

Öckert, B. (2010), What’s the value of an acceptance letter? Using college applicants to estimate the return to college, Economics of Education Review, Vol. 9, s. 504-516.