Examenspremier till vissa lärare

• IFAU är i grunden positiv till insatser som kan förbättra rekryteringen till lärarutbildningarna.
• Osäkert vilken effekt en föreslagen examenspremie kan få.
• Givet att kunskapsläget om effekten av examenspremier är begränsat är det viktigt att implementeringen utformas så att utvärdering är möjlig.

Synpunkter

IFAU är i grunden positivt till insatser som kan förbättra rekryteringen till lärarutbildningarna; det gäller även ämneslärare i matematik, biologi, fysik, kemi eller teknik, samt speciallärare och specialpedagoger.

En examenspremie kan leda till att personer som utan premien hade valt andra utbildningar (eller inte studerat på högskola) nu finner det värt att utbilda sig till ämneslärare i de premiegrundande ämnena, alternativt speciallärare eller specialpedagog. Det är dock svårt att veta hur studenter svarar på denna typ av ekonomiska incitament, dvs. om examenspremien i förslaget är tillräckligt stor för att motivera nya grupper att söka till ämneslärarutbildningar, påverka val av undervisningsämnen eller motivera fler att fullfölja sina studier. Premien motsvarar omkring 2–4 månadslöner för en ämneslärare, vilket är en liten summa i förhållande till den framtida livslönen som lärare, men en stor summa i förhållande till levnadskostnader under studietiden. I vilken utsträckning den föreslagna premien motiverar till förändring beror på hur och i vilket tidsperspektiv potentiella lärarstudenter fattar beslut om sina utbildningsval, något vi vet lite om.

Från tidigare utbildningsekonomisk forskning vet vi att premier kan ha betydelse för studieprestationer, men bilden är inte entydig. Gunnes, Kirkebøen och Rønning (2013) studerar en norsk reform som var i kraft 1990–1995 där studielånet efterskänktes med 18 000 NKR om universitetsstudier slutfördes inom stipulerad tid. Resultaten visar att studenter i genomsnitt tog examen 0,8 terminer tidigare som följd av reformen. Leuven, Oosterbeek och van der Klauw (2010) rapporterar om ett holländskt experiment där vissa ekonomstudenter fick en bonus på cirka 6 000 kronor om de klarade det första årets kurser på utsatt tid. Resultaten tyder på att studenter med goda studieförutsättningar påverkades positivt av bonusen, medan studenter med sämre förutsättningar däremot påverkades negativt. I ett likartat experiment studerar Angrist och Lavy (2009) ett försök där israeliska gymnasister fick en monetär belöning om de blev godkända på studentskrivningen. Resultaten tyder på att flickor svarade på incitamenten, men däremot inte pojkar. Det är viktigt att notera att incitamenten som analyseras i dessa studier skiljer sig från det aktuella förslaget.

Givet att vi vet relativt lite om hur en examenspremie påverkar studenterna, är det viktigt att implementeringen utformas så att den kan utvärderas; gärna i samarbete med IFAU.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Fil.dr Erik Grönqvist har varit föredragande.