Förändringar av husavdraget

IFAU:s huvudsakliga kommentarer till betänkandet är:

• Det är inte sannolikt att sänkningen av taket för RUT-avdraget leder till betydande sysselsättningseffekter, eller har stor påverkan på den informella ekonomin. Den väntas å andra sidan inte heller leda till stora besparingar för staten.
• Betänkandets argumentation om ett konjunkturberoende ROT-avdrag framstår som rimliga.
• Det är oklart om betänkandet tagit hänsyn till potentiella beteendeeffekter vid beräkningarna av de förväntade konsekvenserna av förslagen.

 Nedan följer lite utförligare kommentarer till förslagen under respektive avsnitt.

Matlagning samt vissa städ- och rengöringsarbeten föreslås inte omfattas av RUT-avdraget

Exakt vilka tjänster bör omfattas av RUT-avdraget? Ett problem med att ha ett en skattereduktion för hushållsnära tjänster är att det med nödvändighet skapar en gränsdragningsproblematik. Att exkludera matlagningstjänster från RUT-avdraget motiveras väl i regeringens promemoria: Cateringtjänster omfattas i dagsläget inte och därför finns det likformighetsargument för regeringens förslag att exkludera matlagningstjänster. Regeringens ambition att skilja mellan "enklare städarbete" och mer avancerat städarbete som "grovstädning med mer avancerad utrustning och rengöring av inomhuspool" är sämre motiverad. Risken är att denna åtgärd skapar nya gränsdragningsproblem och oklarheter.

Taket för RUT-avdraget föreslås sänkas till 25 000 kronor per person och år för skattskyldiga som inte har fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång

Som framgår av Konsekvensanalysen (s.17) beräknas denna åtgärd generera 80 miljoner till statskassan. De samlade RUT-utbetalningarna 2014 uppgick enligt Skatteverket till 3,068 miljarder kronor (Skatteverket 2015). Med tanke på hur liten andel av befolkningen som berörs är det svårt att tänka sig omfattande sysselsättningseffekter eller effekter på den informella ekonomin. Som påpekas i promemorian kan gifta/sambor med de föreslagna reglerna göra ett RUT-avdrag på totalt 50 000 kronor (enligt nuvarande regler 100 000 kronor) i hushållet.

Hur påverkas sysselsättningen av det sänkta taket för RUT-avdrag? Det kan finnas en direkt effekt om efterfrågan på RUT-tjänster minskar. Det är dock inte säkert att den totala sysselsättningen minskar, eftersom arbete och kapital som före reformen fanns i hushållssektorn kan investeras i andra sektorer i ekonomin. Dessutom finns en potentiell indirekt sysselsättningseffekt som uppstår när de som konsumerar stora mängder RUT-tjänster istället väljer att utföra dessa själva och därför inte kan arbeta lika många timmar på marknaden längre (arbetsutbudseffekten). Det har visat sig svårt att fastställa denna arbetsutbudseffekt empiriskt.

Öberg (2005) analyserade dessa mekanismer inom ramen för en allmän jämviktsmodell och fann att de förväntade sysselsättningseffekterna av att införa subventioner för hushållsnära tjänster var betydande. Här talar vi emellertid om relativt få (cirka två procent av de som gör RUT-avdrag) som berörs av regeringens förslag. Vår bedömning är därför att regeringens förslag om nytt tak för RUT-avdraget inte kommer att leda till betydande negativa sysselsättningseffekter. Å andra sidan leder heller inte åtgärden till stora besparingar.

Sänkt subventionsgrad för ROT-avdraget

Det nuvarande ROT-avdraget har funnits på plats från och med den 8 december 2008. Vid införandet rådde lågkonjunktur. Sedan införandet av ROT-avdraget har konjunkturen i byggbranschen såväl vänt uppåt som neråt. För närvarande karaktäriseras byggbranschen av hög orderingång, och det är brist på arbetskraft (Konjunkturinstitutet 2015, s. 8-9).

ROT-avdraget har använts tidigare i Sverige; det fanns t.ex. ett ROT-avdrag på plats mellan 15 april 2004 och 30 juni 2005. Den gången avskaffades ROT-avdraget när konjunkturläget i byggbranschen var gynnsamt (Konjunkturinstitutet 2005, s.69, diagram 116). Med tanke på hur känslig arbetslösheten i byggbranschen är för konjunktursvängningar är det rimligt att koppla ROT-avdragen till konjunkturutvecklingen i byggbranschen. Regeringens argumentation i promemorian är rimlig: om subventionsgraden för ROT sänks vid högkonjunktur i byggbranschen finns det utrymme att öka subventionsgraden i lågkonjunktur.

Sedan går det att diskutera huruvida ROT-avdraget borde avskaffas helt och hållet i nuvarande konjunkturläge. Enligt Skatteverket uppgick utbetalningarna för ROT till 16,9 miljarder 2014. Detta är en ansenlig utgiftspost. Enligt regeringens egen konsekvensanalys leder den nu föreslagna åtgärden till en besparing på 5,77 miljarder. Detta innebär att utgifterna för ROT-avdraget, även efter den föreslagna regeländringen, kommer vara mer än dubbelt så stora som de för RUT-avdraget.

På ett strukturellt plan tycks argumenten för RUT-avdraget vara starkare än för ROT-avdraget. För de flesta RUT-tjänster gäller att de också kan utföras av dem som beställer dem. Egen tid och RUT-tjänster köpta på marknaden är alltså ofta nära substitut i hemproduktionen. Eftersom det egna arbetet i hemmet är obeskattat, medan hemarbete köpt på marknaden är beskattat, snedvrider skattesystemet individens tidsallokering så att "för mycket" tid ägnas åt arbete i hemmet. För många ROT-tjänster, å andra sidan, är graden av specialisering stor: ROT-köparen har ofta inte kompetens att utföra ROT-tjänsten själv. Detta talar för att priskänsligheten skulle kunna vara lägre för ROT-tjänster än för RUT-tjänster.

Skatteverket (2011) försökte få en bild av priskänsligheten för ROT-arbete genom att rikta en enkät till ROT-köpare och fråga dem hur de skulle betett sig i ett hypotetiskt scenario där ROT-avdraget inte fanns. 56 % svarade att de skulle köpt vitt i samma utsträckning, 21 % skulle gjort jobbet själv, 19 % hade låtit jobbet vara ogjort, 9 % skulle tagit hjälp av vänner och anhöriga och endast 6 % skulle ha köpt svart (s.16). Det finns självklart stora metodproblem förknippade med denna typ av undersökningar. Men svaren antyder att en stor del av ROT-köpen inte hade kommit till stånd utan ROT-avdrag.  

Konsekvensanalysen

Enligt regeringens beräkningar är den offentligfinansiella effekten av sänkt subventionsgrad av ROT-avdraget 5,69 miljarder kronor. Det är oklart om regeringen har tagit hänsyn till att åtgärden i sig kan leda till beteendeeffekter som kan undergräva kalkylen. Anta att hushållen förväntar sig att ROT-avdragen blir mindre generösa vid årsskiftet och därför tidigarelägger ROT-tjänster till före årsskiftet. Under detta scenario kan ROT-utgifterna öka mer än beräknat för 2015 och minska mer än beräknat 2016.  Om de mindre generösa ROT-reglerna på längre sikt leder till minskad efterfrågan på ROT-tjänster kan även detta göra att ROT-utgifterna permanent blir lägre än beräknat.

Referenser

Konjunkturinstitutet (2015)  "Konjunkturbarometern. Mars 2015." Utgiven av Konjunkturinstitutet 25 mars 2015.

Konjunkturinstitutet (2005) "Konjunkturläget, augusti 2005." Utgiven av Konjunkturinstitutet  Stockholm 2005. 

Skatteverket (2011) "Om RUT och ROT och VITT och SVART" Rapport 2011:1. 

Skatteverket (2015) "Rot- och rutbetalningar. Statistik från Skatteverket för rot- och rutbetalningar (fr.o.m. 2009-07-01)." https://www.skatteverket.se/omoss/omskatteverket/psidata/beskattning/rotrutbetalningar.4.353fa3f313ec5f91b95bae.html 

Öberg, Ann (2005) "Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster"  Specialstudie Nr 7, juni 2005, Utgiven av Konjunkturinstitutet, Stockholm.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Håkan Selin har varit föredragande.