Förbättrade skatteregler för företagande m.m.

Promemorian "Förbättrade skatteregler för företagande m.m." innehåller ett flertal förslag. IFAU besitter dock endast kompetens ifråga om första förslaget, som avser socialavgifterna. Remissvaret behandlar således endast detta förslag.

Sammanfattning av den del av förslaget som rör socialavgifterna

Socialavgifterna sänks med 1 procentenhet, vilket sker genom sänkning av sjukförsäkringsavgiften.

Sammanfattning av IFAU:s synpunkter

IFAU menar att det är högst osannolikt att förslaget kommer att ha annat än försumbara effekter på sysselsättning och den ekonomiska effektiviteten. Däremot anser IFAU att de kostnader som är förknippade med förslaget, ca 7,5 miljarder, är långt ifrån försumbara.

Förslagets karakteristika

Föreliggande förslag skiljer sig i fyra avseenden från de förslag om sänkta arbetsgivaravgifter som tidigare har lagts under 2000-talet:

1. Förslaget omfattar alla arbetsgivare (såväl i privat som i offentlig sektor).
2. Förslaget omfattar alla arbetstagare.
3. Sänkningen kan tillämpas på arbetsgivarens/egenföretagarens hela lönesumma.
4. Sänkningen är påfallande liten, räknat i procentenheter.

Löneeffekter och vinsteffekter

Den forskning som finns om effekterna av sänkta arbetsgivaravgifter pekar entydigt på att sänkningarna leder till löneökningar. För studier avseende de nordiska länderna se Bohm och Lind (1993), Johansen och Klette (1998) och Korkeamäki och Uusitalo (2008).

De lönedrivande effekterna av föreliggande förslag kan förväntas vara större än vid sänkningar av arbetsgivaravgifterna inriktade mot exempelvis särskilda branscher eller särskilda kategorier av arbetstagare. Genom att hela arbetsmarknaden påverkas och att sänkningen kan tillämpas på arbetsgivarens hela lönesumma kan man utgå från att förändringen integreras i löneförhandlingarna. För detta talar också det faktum att den sänkningen är marginell.

Forskningen är inte entydig ifråga om hur stor andel av en sänkt arbetsgivaravgift som neutraliseras av löneökningar – och därmed hur stor del som tillfaller arbetsgivarna i form av höjda vinster. Det innebär i det här fallet att det är osäkert hur den potentiella kostnadssänkning som förslaget innebär kommer att fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare

Kostnader och dödviktseffekter

Trots att sänkningen av arbetsgivaravgiften endast uppgår till 1 procentenhet medför förslaget mycket stora kostnader för staten. Skälet är att inga begränsningar läggs på sänkningen, jfr ovan.

Promemorian innehåller inte någon kostnadsberäkning men i ett pressmeddelande från regeringen den 8 september anges kostnaden till 7,5 mdr kr (årligen). Det som framför allt driver upp kostnaden är att sänkningen kan tillämpas på hela lönesumman. Som jämförelse kan nämnas att den allmänna sänkning av arbetsgivaravgifterna med 5 procentenheter som infördes 1997 (och avvecklades 2008) av Skatteverket har kostnadsberäknats till ca 6,5 mdr kr per år. Att kostnaden var lägre än för det nuvarande förslaget, trots att sänkningen var fem gånger så stor, beror på att den femprocentiga reduktionen bara fick tillämpas på lönesummor upp till 852 000 kr.

Avsaknaden av en begränsning på lönesumman medför också att dödviktseffekterna blir mycket stora. Dödviktseffekter är relevanta här eftersom ett motiv till förslaget är att det enligt promemorian kan antas ha en positiv effekt på sysselsättningen. Men sänkningen av arbetsgivaravgiften är lika stor för dem som redan är anställda som för dem som nyanställs. Dödvikten utgörs av de kostnader som hänförs till redan anställda, dvs den helt dominerande delen.

Sysselsättningseffekter

Det finns inga skäl att förvänta sig att förslaget ska ha mätbara effekter på sysselsättningen. För det första är sannolikheten att sänkningen av arbetskraftskostnaderna ska neutraliseras av löneökningar osedvanligt stor för detta förslag, se avsnittet Löneeffekter ovan. För det andra har tidigare forskning inte kunnat påvisa positiva effekter på sysselsättningen av sänkta arbetsgivaravgifter ens när sänkningen har varit mångdubbelt större än vad det här är frågan om.

Effekter på ekonomisk effektivitet och välfärd

Ett motiv till förslaget är att det leder till att skattekilen på arbete minskar, vilket i sin tur höjer den ekonomiska effektiviteten och leder till minskade välfärdsförluster. IFAU menar dock att den minskning av skattekilen som förslaget innebär är så liten att dessa effekter torde vara försumbara.

I detta ärende har generaldirektören Peter Fredriksson beslutat. Ställföreträdande generaldirektören Erik Mellander har varit föredragande.

Referenser

Bohm, P. and H Lind (1993), “Policy Evaluation Quality – A quasi-experimental study of regional employment subsidies in Sweden”, Regional Science and Urban Economics 23, pp. 51-65.
Johansen, F. and T. J. Klette (1998), ”Wage and Employment Effects of Payroll Taxes and Investment Subsidies”, Dept. of Economics, University of Oslo, memorandum 27/1998.
Korkeamäki, O. and R. Uusitalo (2008), “Employment and wage effects of a payroll tax cut – Evidence from a regional tax exemption experiment”, International Tax and Public Finance (in press).