IFAU

Utgångspunkten för Friskolekommitténs betänkandet Friskolorna i samhället (SOU 2013:65) är: att friskolorna har kommit för att stanna; att det fria skolvalet är värdefullt; att friskolornas möjligheter att gå med vinst bör bevaras. Friskolekommittén menar att det finns utrymme för förändringar i regelverket för att tydliggöra möjligheten att kombinera vinst med god kvalitet.

Övergripande synpunkter

IFAU ställer sig i huvudsak positivt till de förslag som presenteras i Friskolekommitténs betänkande. Dessa gäller i huvudsak förstärkt ägarprövning för att säkerställa långsiktighet, ökad insyn och transparens, system för jämförelser mellan skolor och förstärkning av Skolinspektionens sanktionsmöjligheter. I flera viktiga frågor hänskjuts utformningen av förslagen, och vidare analyser, till andra/ytterligare utredningar. IFAU har svårt att bedöma i viken utsträckning de aktuella förslagen kommer att förstärka kvaliteten i den svenska skolan.

Vi noterar att utredningens utgångspunkt är att det går att kombinera vinst med god kvalitet. Samtidigt pekar utredningen indirekt på att driftformen har betydelse för skolans kvalitet i termer av ägarnas långsiktighet. Vi vill här lyfta fram att driftsformen kan ha betydelse för kvaliteten även i andra dimensioner. Ekonomisk teori lyfter bland annat fram att privata entreprenörer, vid produktion av offentligfinansierade tjänster, har starkare incitament att generera innovationer som dels sänker kostnader och dels höjer kvaliteten, än vad offentliga producenter har (se exempelvis Grossman och Hart 1986, Hart och Moore 1990). Men Schleifer (1998) och Hart, Schleifer och Vishney (1997) betonar samtidigt att privata entreprenörers incitament att minska kostnaderna kan bli alltför starka, vilket kan gå ut över kvaliteten. Detta är konsistent med exempelvis den lägre lärartäthet som kan observeras i vinstdrivande fristående grundskolor (Vlachos 2011). IFAU har tidigare funnit att lärartäthet i termer av klasstorlek är viktigt för elevers studieprestationer och långsiktiga framgångar på arbetsmarknaden (Fredriksson, Öckert och Oosterbeek 2013). IFAU hade i detta sammanhang önskat en djupare analys av vinstmotivets konsekvenser på skolans kvalitet.

Specifika synpunkter

I betänkandet föreslås (i) att Skolinspektionen ska pröva skolhuvudmännens personliga och ekonomiska lämplighet vad gäller vandel och ekonomisk skötsamhet och (ii) att skolinspektionen bör få en roll att bedöma skolföretagens seriositet och långsiktighet. Den faktiska utformningen av en sådan långsiktig prövning hänskjuts dock till Utredningen om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster. IFAU är positivt till en ökad kontroll av både huvudmannens vandel och ekonomisk skötsamhet, och ägarens långsiktighet. IFAU ser långsiktighet i utbildningssystemet som viktigt både för samhället och för enskilda elever. Det kan vara förknippat med stora kostnader för den enskilda eleven att inte kunna gå klart en viss årskurs eller avsluta ett visst program eller inriktning.

Svårigheten är dock hur ägarens seriositet och långsiktighet ska kunna bedömas, och IFAU ställer sig frågande inför om detta verkligen kan fångas av den typ av dokumentation som betänkandet lyfter fram som vägledande, exempelvis i bolagsordning, affärsplan och prospekt.

Det hade varit värdefullt med en tydligare diskussion kring möjliga alternativa strategier för att garantera långsiktighet. Ett exempel på en möjlig sådan kan vara att huvudmännen tvingas teckna en försäkring som garanterar de nödvändiga resurser som krävs för att elever ska kunna slutföra ett läsår/utbildning under samma förutsättningar som när skolan valdes. En sådan försäkring kan komma att bli dyrare för små ägare där större osäkerhet råder, något som måste ställas mot de enskilda elevernas rättigheter att kunna avsluta en påbörjad utbildning.

I betänkandet föreslås (iii) att nyetablering av en fristående skola ska föregås av samråd mellan den fristående och kommunala huvudmannen. IFAU har ingen åsikt om detta förslag

Friskolekommittén föreslår också (iv) att meddelarskyddet bör omfatta fristående skolor och (v) att offentlighetsprincipen bör gälla fristående skolor. I betänkandet hänförs dessa förslag till ytterligare utredning. IFAU är positivt till förslag som kan öka transparensen inom huvudmännens verksamhet, både vad gäller att information om missförhållanden ska bli känd och att kunskap om arbetssätt ska kunna spridas. Dock är det svårt att veta i vilken utsträckning dessa förslag kommer att bidra till högre skolkvalitet.

Vidare föreslår kommittén (vi) att Skolverket ska ges i uppdrag att bygga upp ett informationssystem för jämförelser mellan skolor. IFAU är i allmänhet positivt till alla förslag som kan underlätta tillgång och spridning av information om kvalitet inom skolan. Vi vill här lyfta fram arbetsmarknadsutfall – dvs. i vilken utsträckning man fått arbete – efter avslutad utbildning som ett viktigt nyckeltal för gymnasieskolans yrkesinriktade program. Vi vill också betona att informationssystemet bör redovisa nyckeltal (studieresultat, lärartäthet, specialresurser etc.) där hänsyn tagits till skillnader i socioekonomisk bakgrund på ett adekvat sätt. I annat fall är jämförelser svåra att göra.

I betänkandet föreslås vidare (vii) att Skolinspektionen ska få en tydligare skyldighet att förelägga skolor med vite vid brister som allvarligt försvårat förutsättningarna för eleverna att nå målen, och (viii) att Skolinspektionen ska kunna tvinga skolor att förstärka lärarresurserna. IFAU är positivt till att Skolinspektionen ska kunna använda ekonomiska styrmedel, såsom viten, för att avhjälpa allvarliga brister. Viten är samtidigt ett tveeggat instrument eftersom resurser riskerar att försvinna från skolor med allvarliga brister. Vi bedömer därför att kommitténs förslag att Skolinspektionen ska kunna tvinga skolor att förstärka och omdisponera lärarresurser är intressant eftersom det sätter eleven i fokus. IFAU har i tidigare forskning visat att lärartäthet i termer av klasstorlek är en viktig faktor för kvalitet i skolan (se Fredriksson, Oosterbeek och Öckert 2012).

Kommittén föreslår också (ix) att Skolinspektionen ska ha ett snabbspår för att godkänna en huvudman om det finns särskilda skäl för detta; exempelvis om en huvudman väljer att inte fortsätta att anordna ett program och det finns en annan huvudman som är beredd att ta över elever och fortsätta att driva programmet. IFAU är positivt till förslag som möjliggör för elever att fullfölja en påbörjad utbildning, under förutsättning att utbildningen fortsättningsvis håller godtagbar kvalitet. Det kan därför vara viktigt att påpeka att kvaliteten på Skolinspektionens ägarprövning inte får påverkas.

Kommittén lyfter frågan om själva driftformens koppling till verksamhetens kvalitet och föreslår (x) att det bör utredas om aktiebolag som vill bedriva skolverksamhet i sin bolagsordning ska ange att verksamhetens syfte är att bedriva utbildning av god kvalitet. Frågan hänskjuts till Utredningen om ägarprövning och mångfald vid offentligt finansierade välfärdstjänster. IFAU är positivt till ytterligare analyser av betydelsen av driftsformen för skolans kvalitet.

Avslutningsvis föreslår Friskolekommittén (xi) att Regeringen bör analysera aktuella skolreformers effekt på möjligheter för nytänkande och innovationer inom skolan. IFAU har ingen åsikt till detta förslag.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

Referenser

Fredriksson, P, B Öckert and H Oosterbeek (2013), “Long-Term Effects of Class Size”, Quarterly Journal of Economics, 128 (1), 249-285

Grossman, S and O Hart (1986), “The Costs and Benefits of Ownership: A Theory of Vertical and Lateral Integration”, Journal of Political Economy, 94, 691−719.

Hart, O (1995), Firms, Contracts, and Financial Structure, Oxford University Press, Oxford.

Hart, O and J Moore (1990), “Property Rights and the Nature of the Firm”, Journal of Political Economy, 98, 1119–1158.

Hart, O, A Shleifer and R Vishny (1997), “The Proper Scope of Government: Theory and an Application to Prisons”, Quarterly Journal of Economics, 112, 1127–1161.

Shleifer, A (1998), “State Versus Private Ownership”, Journal of Economic Perspectives, 12 (4), 133−150.

Vlachos, J (2011) ”Friskolor i förändring”, I Red. Hartman L. Konkurrensens konsekvenser, SNS Förlag