Karriärvägar m.m. i fråga om lärare i skolväsendet

Diarienummer: DNR 146/2012

I remisspromemorian föreslås dels att det ska införas ett extra karriärsteg för yrkesskickliga lärare, s.k. förstelärare och dels föreslås förändringar i regelverket för att öka antalet lektorer i skolan. Motivet till förbättrade karriärmöjligheter är att höja incitamenten för skickliga lärare att stanna kvar inom yrket, samt att stimulera tillströmningen av nya lärare. I sin tur förväntas sådana effekter ha positiv inverkan på elevernas studieresultat.

Synpunkter:

  • IFAU är positivt till inrättandet av fler karriärsteg inom läraryrket då ökade karriärmöjligheter är ett sätt att premiera yrkesskickliga lärare, vilket troligtvis kan leda till att duktiga lärare väljer att söka sig till/stanna inom läraryrket.
  • IFAU är också positivt till att ansvaret för att pröva vilka lärare som ska utnämnas till förstelärare/lektorer ligger hos huvudmännen men att finansieringen av löneökningarna sker via statsbidrag som administreras av Skolverket.
  • IFAU vill dock betona vikten av att kriterierna för att bli förstelärare/lektor är tydliga och transparenta och att Skolverket kontrollerar att kraven är uppfyllda vid tilldelningen av statsbidrag.  Det är också viktigt att följa upp att statsbidragen verkligen används till löneökningar. Om inte detta sker finns det en risk att huvudmännen, när de får bidrag, använder pengarna till något annat. Det finns t.ex. forskning som tyder på att riktade statsbidrag kan ha små effekter på det utgiftsområde de är avsedda för (se Bergström et al, 2004)
  • Relaterat till ovanstående resonemang vill IFAU också peka på att kriterierna för att bli förstalärare inte är helt tydliga. Det anges i ett av kriterierna att ”läraren ska ha visat särskilt god förmåga att förbättra elevernas studieresultat”. Förutsättningarna för en lärare att förbättra elevernas resultat ser troligen olika ut på olika skolor, t.ex. beroende på resurstillgång och elevsammansättning. Det är rimligt att läraren bedöms utifrån dessa förutsättningar, vilket bör framgå av kriterierna.
  • I promemorian fastslås att ”statsbidraget ska fördelas i mån av medel”, däremot framgår det inte vilken modell som ska vara styrande vid en sådan fördelning. Dels kan man tänka sig en modell där Skolverket prioriterar statsbidrag inom ämnesområden där det råder brist på lärare, eftersom personer som idag väljer bort läraryrket då får större anledning att stanna kvar. Dels visar forskningen att vissa ämneskunskaper (som matematik och språk) är extra värdefulla senare i livet, vilket skulle kunna motivera extra stimulans av karriärmöjligheterna på just dessa områden. IFAU saknar en tydlig diskussion kring dessa aspekter i remisspromemorian.
  • Remisspromemorian tar upp att utnämningen till förstelärare kan vara tidsbegränsad eller tills vidare men något konkret nämns inte i det slutgiltiga förslaget. Det finns skäl till att en tidsbegränsning med möjlighet till förlängning är att föredra, eftersom detta främjar konkurrens om tjänsten.
  • Eftersom evidensen kring effekter av karriärsteg är begränsad anser IFAU att det är mycket viktigt att implementeringen av reformen sker på ett sätt som främjar framtida utvärdering. En utvärdering bygger på att alla potentiella förstalärare inte får tillgång till insatsen vid samma tidpunkt, för att det ska finnas en jämförelsegrupp som inte tagit del av insatsen, samt att det finns en tydlig regel för hur statsbidraget ska fördelas. Om det finns en osäkerhet – från huvudmannens perspektiv – om för hur många lärare man kommer att tilldelas statsbidrag för kommer det att finnas en översökning från respektive huvudman. Det är då möjligt att tillämpa en begränsningsregel och jämföra utfall hos de lärare som precis lyckades bli förstalärare med dem som hamnade strax utanför. Eftersom en översökning är trolig – då resurserna till statsbidragen ökar över tid – krävs endast en tydlig begränsningsregel för att insatsen ska bli utvärderingsbar. Det är därför viktigt att t.ex. IFAU på ett tidigt stadium får vara med och planera implementeringen.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Lena Hensvik har varit föredragande.

                        

Referenser

Bergström, P, M Dahlberg and E Mörk (2004), “The Effect of Grants and Wages on Municipal Labour Demand”, Labour Economics vol 11, pp 315–334.