Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2010-06-29, dnr 55/2010

Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Legitimation för lärare och förskolelärare

I remisspromemorian föreslås ett legitimationssystem för lärare och förskolelärare i syfte att kvalitetssäkra blivande lärares kompetens. Endast personer med (förskol-)lärarexamen och en godkänd introduktionsperiod om ett år föreslås kunna ansöka om legitimation. En legitimation ska också kunna återkallas av en läraransvarsnämnd ifall läraren inte längre bedöms lämplig. Legitimation förslås bli ett krav för att få sätta betyg och för att bli anställd i utbildningsväsendet utan tidsbegränsning.

IFAU vill peka på

  1. värdet av att validera blivande lärares yrkeskompetens genom en introduktionsperiod, och
  2. att kravet på legitimation kan begränsa tillgången på personer med fallenhet för läraryrket.

Övergripande synpunkter

Värdet med en legitimering är ge grupper utan specialkompetens en vägledning om yrkeskompetensen hos personer som är verksamma i yrket. För att en legitimation ska ha ett informativt värde är det viktigt att den just signalerar kvalitet. När det gäller exempelvis läkare eller jurister är kompetens tydligt relaterad till visa yrkeskunskaper.

För läraryrket är det inte fullt lika enkelt att finna tydliga kriterier på vad som är goda yrkeskunskaper: Det finns omfattande forskning som visar att läraren har stor betydelse för elevers skolprestationer (se exempelvis Rockoff 2004; Rivkin m.fl. 2005; Leigh 2007), men det har samtidigt varit svårt i forskningen att ringa in observerbara egenskaper som kan användas för att förutsäga vem som blir en bra lärare (Hanushek och Rivkin 2006, och Rockoff m.fl. 2010). Det samma gäller värdet lärarutbildning. Även om IFAU i en studie av de sk. ”Wärnerssonpengarna” (Andersson och Waldenström 2007) finner att lärare med behörighet har högre medelbetyg bland elever än obehöriga lärare, menar Hanushek och Rivkin (2006) i en forskningsöversikt att det är svårt att finna entydiga belägg för att lärarutbildning ger bättre lärare.

Det finns däremot forskning som tyder på att fördjupade utvädringar av lärare i klassrummet – som inkluderar arbetsprov, självskattningar och videoinspelade lektioner – kan förutsäga vilka som är duktiga (Cantrall m.fl. 2008); likaså att rektorer kan bedöma vilka lärare som får eleverna att prestera goda studieresultat (Jacob och Lefgren 2007). Kane m.fl. (2008) jämför provresultat för elever till nyanställda lärare och finner små systematiska skillnader mellan certifierade och icke-certifierade lärare vad gäller elevers provresultat. Däremot finner de att initiala skillnader mellan lärare tenderade att vara bestående, och de drar slutsatsen lärarnas prestationer under de två första åren i yrket är en god indikator på hur bra läraren kommer att fungera i yrket. I samma anda menar Baumert (2009) att man via test av ämnesdidaktiska kunskaper kan identifierar bra lärare.

På basis av denna forskning är IFAU positivt till förslaget om en introduktionsperiod/provår för att kunna erhålla (förskol-)lärarlegitimation. Det kan även finnas skäl till att tydligare (än vad som föreslås i remisspromemorian) utvärdera hur väl den nya läraren fungerar i sin yrkesroll innan han/hon blir godkänd på sitt provår. Samtidigt måste det poängteras att en sådan screening process måste ske på ett objektivt och rättsäkert sätt: det är en sak att kunna observera bra lärare i forskningssyfte, en annan att verifiera vilka personer som är lämpliga för läraryrket.

Det finns även risker med kravet på legitimering som inte lyfts fram i remisspromemorian. Kravet på legitimering och provår innehär en kostnad för en studerande som gör att andra utbildningsinriktningar blir relativt sett mer attraktiva; se Angrist och Guryan (2004) i fråga om lärarcertifiering. Det kan därför bli svårare locka sökanden till lärarutbildningen. Det finns redan kritik mot att den nuvarande lärarutbildningen brister i vetenskaplig grund och har problem med att locka sökande (se En Hållbar lärarutbildning SOU 2008:109). IFAU har också funnit att friskolor, i större utsträckning än kommunala skolor, tenderar att rekrytera individer med högre kognitiva förmågor och med erfarenheter utanför läraryrket (Hensvik 2010). Det kan därför finnas ett argument att möjliggöra för lämliga personer utan formell lärarutbildning men som varit verksamma i läraryrket att kunna validera sin yrkeskunskap inom ramen för en introduktionsperiod.

För att en (förskole)lärarlegitimation ska kunna signalera kvalitet måste möjligheten att förlora sin legitimation vara en reell. IFAU vill därför poängtera att oskicklighet i yrket i termer av svaga elevprestationer måste kunna föranleda varningar eller indragen legitimation. Även detta måste ske på ett objektivt och rättsäkert sätt.

Förslag om förfarandet vid Lärarnas ansvarsnämnd och upprättandet av register

IFAU har inga synpunkter på dessa förslag

I detta ärende har generaldirektören Anders Forslund beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

Referenser

  • Andersson, C. och Waldenström, N. (2007), “Teacher certification and student achievement in Swedish compulsory schools” IFAU Working paper 2007:6.
  • Angrist, J.D., och Guryan, J., (2004) “Teacher Testing, Teacher Education and Teacher Characteristics”, American Economic Review, Papers and Proceedings, 241-246.
  • Baumert, J., Kunter, M., Blum, W., Brunner, M., Voss, T., Jordan, A., Klusmann, U., Krauss, S., Neubrand, M. och Tsai, Y. (2009) “Teachers’ Mathematical Knowledge, Cognitive Activation in the Classroom, and Student Progress” American Educational Research Journal, 47, 1-48.
  • Cantrell S., Fullerton J., Kane T.J. och Staiger D.O. (2008) “National Board Certification and Teacher Effectiveness: Evidence from a Random Assignment Experiment”, NBER working paper 14608.
  • En Hållbar lärarutbildning SOU 2008:109.
  • Hanushek E. och Rivkin, S. (2006) “Teacher Quality” i red. Hanushek och Welch Handbook of the Economics of Education volume 2, Elsevier
    Hensvik, L. (2010) “Leder skolkonkurrens till högre lärarlöner: En studie av den svenska friskolereformen” IFAU Rapport 2010:12.
  • Jacob, B.A, och Lefgren, L., (2007) “Can Principals Identify Effective Teachers? Evidence on Subjective Performance Evaluation in Education” Mimeo Brigham Young University.
  • Kane, T.J., Rockoff, J.E, och Staiger, D.O (2008), “What does certification tell us about teacher effectiveness? Evidence fromNewYorkCity”, Economics of Education Review, 27, 615-631.
  • Leigh, A., (2010), “Estimating teacher effectiveness from two-year changes in students’ test scores” Economics of Education Review, 29, 480-488.
  • Rivkin, S., Hanushek E., och Kain J., (2005), “Teachers, Schools, and Academic Achievement”, Econometrica, 73, 417-458.
  • Rockoff, J. (2004), “The Impact of Individual Teachers on Student Achievement: Evidence from Panel Data”, American Economic Review, 94, 247-252.
  • Rockoff, J.E., Jacob, B.A., Kane, T.J., Staiger, (2010) “Can You Recognize an Effective Teacher When You Recruit One?”, forthcoming in Education Finance and Policy.

Publicerad av:

Margareta Wicklander

Senast uppdaterad:

2010-06-29