Rektorn och styrkedjan

Utredningen lägger fram ett handlingsprogram för att stärka rektorers pedagogiska ledarskap genom att bland annat förbättra den så kallade styrkedjan; det vill säga den kedja som består av staten – huvudmannen – huvudmannens förvaltning – rektorerna – lärarna. Handlingsprogrammet består av fem utbildningsinsatser riktade till lärarstuderande, lärare, rektorer, och skolchefer och syftar till kulturförändringar för att bereda vägen för rektorernas pedagogiska ledarskap.

IFAU kan inte bedöma värdet av det nu föreslagna handlingsprogrammet.

IFAU är dock positivt till ambitionen att stärka rektorns ledarskap. Det finns kvantitativ utbildningsekonomisk forskning – bland annat från IFAU – som dokumenterar betydelsen av ledarskap för hur väl skolor fungerar och presterar (se bland annat Böhlmark, Grönqvist och Vlachos 2015; Branch, Hanushek och Rivkin, 2012; Coelli och Green, 2012; Clark, Martorell och Rockoff 2009).

Det är dock svårt att karaktärisera ett gott ledarskap: Rektorer som är framgångsrika i vissa dimensioner (exempelvis elevresultat) behöver inte vara systematiskt bättre eller sämre i andra dimensioner (Böhlmark, Grönqvist och Vlachos 2015). Något som kan indikera att det finns olika former av ledarskap som är framgångsrikt.

Det är också svårt att finna bakgrundsfaktorer – såsom utbildning eller tidigare professionell erfarenhet – som delas av framgångsrika rektorer (Böhlmark, Grönqvist och Vlachos 2015; Clark, Martorell och Rockoff, 2009). Det bör samtidigt påpekas att det i stort sett saknas studier som beaktar de problem som är förknippade med att fastställa trovärdiga orsakssamband mellan rektorers formella kompetens och deras pedagogiska ledarskap. Utifrån kvantitativ utbildningsekonomisk forskning går det därför inte att peka på någon enskild bakgrund eller kompetens som tycks vara särkskilt viktig för rektorers ledarskap.

Referenser

Branch G. F., E. A. Hanushek, och S. G. Rivkin (2012), “Estimating the Effect of Leaders on Public Sector Productivity: The Case of School Principals,” NBER Working Papers 17803.

Böhlmark, A., E. Grönqvist och J. Vlachos (2015), ”The Headmaster ritual: the importance of management for school outcomes”, Scandinavian Journal of Economics, forthcoming.

Clark D., P. Martorell, och J. Rockoff (2009), “School Principals and School Performance. Center for Analysis of Longitudinal Data in Education” CALDER Working Paper No. 38

Coelli M. och D. A. Green (2012), “Leadership effects: school principals and student outcomes,” Economics of Education Review 31: 1, 92–109

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.