Skattelättnader för hushållstjänster

Diarienummer: DNR 156/2006

Remisställare:

Finansdepartementet
103 33 Stockholm

Sammanfattning av IFAU:s synpunkter

IFAU bedömer att efterfrågan på hushållstjänster kommer att stiga något som en följd av skattelättnaden, men att sysselsättningseffekterna blir begränsade. Den tydligaste effekten på sysselsättningen kommer från att en del av den svarta marknaden för hushållsnära tjänster blir vit.

Det finns lite forskning om effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster. Ett liknande skatteavdrag infördes dock i Finland 2001. I det finska fallet inkluderade skatteavdraget bygg- och reparationstjänster. Fyra år efter reformen (dvs 2005) gjorde ca 7 procent av hushållen avdrag för hushållstjänster. Endast en fjärdedel av dessa avdrag gjordes för städning, barnpassning och trädgårdsarbete. Hela tre fjärdedelar av avdragen var relaterade till bygg- och reparationsarbeten. Den totala sysselsättningseffekten beräknades till 0,1–0,2 procent. Ökningen bestod till nästan 60 procent av att svarta byggjobb blev vita. De finländare som köpte hjälp konsumerade fritid istället för att öka sitt arbetsutbud, varför sysselsättningseffekten från ökat arbetsutbud blev väldigt liten.

Sammanfattning av regeringens förslag

Regeringen föreslår en skattereduktion för fysiska personer som betalat för hushållsarbete till någon som har F-skattesedel. Hushållsarbete avser städarbete, vård av kläder och tvätt, omsorg om barn eller äldre, snöskottning och enklare trädgårdsskötsel.

Skattereduktionen uppgår till 50 procent av utgifter för hushållsarbete, som mest en reduktion med 50 000 kronor per person och beskattningsår. Det föreslås att reduktionen tillämpas på utgifter för arbeten som utförts efter den 30 juni 2007.

Motivet för skattereduktionen är att minska incitamenten för anlitande av svart arbetskraft och att öka sysselsättningen genom att öka efterfrågan på hushållstjänster, samt att öka arbetsutbudet hos de hushåll som köper tjänster.

Skattereduktionen borde också göra det lättare för både män och kvinnor att kombinera familjeliv med arbetsliv.

Efterfrågan på hushållstjänster ökar vid sänkta skatter

Det finns utvärderingar av skattelättnader för hushållstjänster från Frankrike (se Flippo et al, 2007) och Finland (se Niilola och Valtakari, 2005 vilken sammanfattas på svenska i Öberg, 2005).

I både Frankrike och Finland har skattelättnader lett till ökad efterfrågan på hushållsnära tjänster. Dels för att de som tidigare har köpt svarta tjänster byter till vita, och dels för att hushåll som inte har köpt tjänster tidigare gör det när priset går ner.

Hur stor blir efterfrågeökningen? År 2005, fyra år efter skattelättnader infördes i Finland, använde omkring 7 procent av hushållen hushållstjänster. Av dessa 7 procent sade 55 procent (d v s 4 procent av alla hushåll) att de inte skulle ha köpt dessa tjänster utan skattelättnader. Nästan tre fjärdedelar av de finska familjerna köpte den typ av bygg- och reparationshjälp som i Sverige tidigare har omfattats av ROT-avdrag. 25 procent använde skatteavdrag till städning och bara fyra procent till trädgårdsarbete och barnpassning. Då byggbranschen inte ingår i det svenska förslaget är det troligt att efterfrågan i Sverige blir lägre än i Finland. 

I Frankrike beräknas efterfrågan på hushållstjänsterna vara högre än i Finland. Enligt beräkningar skulle en 10-procentig ökning av skatteavdraget i Frankrike leda till att 5 procent av de hushåll som köper tjänster svart skulle byta till vita tjänster. Dessutom skulle 14 procent av de hushåll som inte använder hushållstjänster idag göra det efter det ökade skatteavdraget. I Frankrike köper en relativt stor andel av befolkningen redan hushållstjänster. IFAU bedömer att den svenska efterfrågan förmodligen  liknar den finländska snarare än den franska.

Hushåll med höga inkomster köper tjänster

De hushåll som utnyttjar skattelättnaderna är främst hushåll med höga inkomster i storstadsområden. I Finland köper de rikaste 10 procenten av hushållen nästan hälften av tjänsterna, och 30 procent av tjänstemarknaden ligger i Helsingforsområdet där ungefär 20 procent av befolkningen bor. Det är på samma sätt i Frankrike, nästan hälften av de rikaste 5 procenten av hushållen köper hushållstjänster medan den fattigaste 25 procenten inte alls använder hushållstjänster. Det är rimligt att tro att efterfrågan blir störst bland rika familjer i storstadsområden även i Sverige.

Sysselsättningseffekterna är troligen begränsade

Sysselsättningseffekter av existerande skatteavdrag har inte studerats mycket. I Finland har man beräknat en nettoeffekt, d v s arbetstillfällen som skapats inom ramen för skattereduktion, på mellan 3 000 och 5 000 jobb. Det motsvarar 0,1–0,2 procent av sysselsättningen i Finland. Större delen av den beräknade nettoeffekten avser bygg- och reparationsarbeten som inte omfattas av det svenska förslaget. Ökningen bestod till 60 procent av att svarta jobb blev vita och av dessa 60 procent återfanns hela 95 procent inom byggbranschen.

Beräkningarna räknar inte in att ökningen i efterfrågan har effekter på priser på hushållstjänster. Enkäter som gjorts bland finska hushållsföretagare har visat att det faktiskt finns brist på arbetskraft, särskilt i byggbranschen där efterfrågan har ökat mest. Det är därför sannolikt att skattelättnaderna har höjt priserna och att effekten på sysselsättningen kan vara ännu mindre än de finska beräkningarna visar.

I finska enkäter har man också frågat vad hushåll i Finland som köper dessa tjänster gör med den tid som befrias. Ungefär 70 procent av tiden används till fritidsaktiviteter. Det tyder på att sysselsättningseffekten från ökat arbetsutbud är väldigt liten.

Den tydligaste effekten på sysselsättningen i både Finland och Frankrike kommer från att en del av den svarta marknaden för hushållsnära tjänster blivit vit efter införandet av skattereduktion. Finska enkäter visar att det svarta arbetets andel av marknaden sjönk från 60 till 25 procent. Också franska resultat tyder på att skattelättnader hade en viktig effekt på minskningen av svart arbete.

I detta ärende har generaldirektören Peter Fredriksson beslutat. Tuomas Pekkarinen har varit föredragande.

Referenser

Flippo A, D Fougère och L Olier (2007), Is the household demand for in-home services sensitive to tax reductions? The French case, Journal of Public Economics, 91, 365-385.

Niilola, K och M Valtakari (2006), Kotitalousvähennys kotipalvelumarkkinoiden luojana ja työllisyyden lisääjänä, Työpoliittinen tutkims no. 310.

Öberg, A (2005), Samhällsekonomiska effekter av skattelättnader för hushållsnära tjänster, Specialstudie nr 7, Konjunkturinstitutet.