Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier

Diarienummer: DNR 213/2015

Remisställare:

Utbildningsdepartementet
103 33 Stockholm

Förslaget innebär en ytterligare satsning på höjda lärarlöner utöver karriärstegsreformen som infördes 2013. Den största skillnaden är att inga särskilda befattningar inrättas, samt att lönehöjningarna utökas till att kunna omfatta också förskole- och fritidspersonal. IFAU:s synpunkter på förslaget överensstämmer i stor utsträckning med våra synpunkter på karriärstegsreformen (se remissvar 2012-12-20, dnr 146/2012).

Synpunkter:

  • IFAU är positivt till satsningen på höjda löner för särskilt skickliga lärare då en sådan lönepremie kan leda till att duktiga lärare väljer att söka sig till/stanna inom läraryrket.
  • IFAU är också positivt till att ansvaret för att pröva vilka lärare som ska premieras ligger hos huvudmännen men att finansieringen av löneökningarna sker via statsbidrag som administreras av Skolverket.
  • IFAU vill betona vikten av att kriterierna är tydliga och transparenta och att Skolverket kontrollerar att kraven är uppfyllda vid tilldelningen av statsbidrag. Det är också viktigt att följa upp att statsbidragen verkligen används till löneökningar. Om inte detta sker finns det en risk att huvudmännen, när de får bidrag, använder pengarna till något annat. Det finns t.ex. forskning som tyder på att riktade statsbidrag kan ha små effekter på det utgiftsområde de är avsedda för (se Bergström m.fl., 2004)
  • IFAU anser att det är ytterst viktigt att Skolverket implementerar ”Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier” på ett sätt som möjliggör utvärdering, dvs. så att effekterna av insatsen kan mätas. För att säkerställa detta kan regeringen utse en extern utvärderare med mandat att på ett avgörande sätt påverka implementeringen så att insatsen blir utvärderingsbar.

Statsbidragets utformning

I promemorian fastslås att huvudmännen kan rekvirera statsbidrag om totalt högst 10 procent av medlen för legitimerade lärare i förskolan och i fritidshemmet. Anledningen till denna begränsning är varken tydlig eller självklar. T.ex. kan behovet av att stimulera utbudet av lärare på olika nivåer se olika ut för olika huvudmän. Ett alternativ är att låta huvudmannen bära ansvaret för att fördela lönehöjningarna efter behovet att öka tillströmningen av lärare på olika nivåer.

Man kan också tänka sig en modell där Skolverket prioriterar statsbidrag inom ämnesområden där det råder brist på lärare, eftersom personer som idag väljer bort läraryrket då får större anledning att stanna kvar.

IFAU saknar en tydlig diskussion kring dessa aspekter i remisspromemorian.

Uppföljning och utvärdering

IFAU är positivt till att promemorian betonar vikten av uppföljning och utvärdering eftersom evidensen kring effekter av högre lärarlöner på lärarutbudet och elevernas skolresultat idag är mycket begränsad. För att reformen ska bli utvärderingsbar bör implementeringen bygga på att alla lärare som uppfyller kriterierna inte får tillgång till insatsen vid samma tidpunkt. Detta gör att det finns en relevant jämförelsegrupp som inte tagit del av insatsen. Detta kan ske på flera olika sätt:

Ett alternativ är att implementera reformen stegvis, där endast vissa huvudmän eller regioner har möjlighet att börja rekvirera statbidrag initialt för att sedan göra detta tillgängligt för alla. Det blir då möjligt att jämföra utfallen hos de lärare som kunde/inte kunde få lönehöjningar i första steget.

Om det från huvudmannens perspektiv finns en osäkerhet om för hur många lärare man kommer att tilldelas statsbidrag, kommer det sannolikt att finnas en översökning från respektive huvudman. Det är då möjligt att tillämpa en begränsningsregel (genom lottning eller att huvudmannen rangordnar kandidaterna) och jämföra utfall hos de lärare som fick/inte fick lönehöjningarna.

 Referenser

P. Bergström m. fl. (2004) ”The effects of grants and wages on municipal labor demand”, Labour Economics 11 (2004) 315–334.

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Fil.dr Lena Hensvik har varit föredragande.