Tid för undervisning – lärares arbete med åtgärdsprogram

Sammanfattande synpunkter

IFAU är i grunden positivt till utredningens intentioner att minska och förenkla lärares administrativa arbetsuppgifter för att frigöra mer tid till lärarnas kärnuppgift - undervisning. IFAU är också positivt inställt till utredningens inriktning att åtgärder ska sättas in tidigt och snabbt i de fall det befaras att en elev (på kort eller lång sikt) inte kommer att nå de kunskapskrav som finns uppställda eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation.

IFAU menar dock att utredningens förslag som handlar om avskaffandet av skolans utredningsskyldighet och minskningar i dokumentationsskyldighet i form av åtgärdsprogram riskerar att missgynna mindre resursstarka grupper av elever och föräldrar.

IFAU anser vidare att förslagen bör konsekvensanalyseras ur ett elevperspektiv för att säkerställa att alla elever får det stöd och den möjlighet till stimulans i sin kunskapsutveckling som de har rätt till.

Stöd

IFAU ställer sig i huvudsak positivt till utredningens förslag att en elev skyndsamt skall ges stöd inom ramen för den ordinarie undervisningen. Förslaget innebär, som IFAU tolkar det, en betoning av skolans befintliga ansvar att anpassa den ordinarie undervisningen så att den passar alla elever.

IFAU anser vidare att utredningens föreslagna begreppsindelning, i ”stöd” och ”särskilt stöd”, behöver bli tydligare. Detta eftersom skillnaden är avgörande för elevers och föräldrars möjlighet och lagliga rätt till inflytande och deras rätt till att överklaga beslut om särskilt stöd och åtgärdsprogram.

Särskilt stöd

IFAU är i grunden positivt till utredningens intention att särskilt stöd skall ges skyndsamt. IFAU menar dock att utredningens förslag att avskaffa skolans utredningsskyldighet gällande elever i behov av särskilt stöd riskerar att försvaga elevers rätt och möjlighet till adekvat stöd. En utebliven eller bristfällig utredning riskerar att leda till att särskilt stöd helt uteblir trots att behov kanske föreligger eller att det särskilda stödet inte är anpassat efter elevens behov. Det senare kan i sin tur leda till att stödinsatsen inte når avsedd effekt. Detta har även Skolverket (2008, reviderad 2011) lyft fram i sin sammanställning av senare års forskning om särskilt stöd i grundskolan.

Åtgärdsprogram                        

IFAU befarar att förslaget om att ett åtgärdsprogram endast ska upprättas om eleven själv eller elevens vårdnadshavare begär det riskerar att gynna elever till engagerade och resursstarka föräldrar, vilket i sin tur kan motverka principen om likvärdighet i svensk skola.

Förutom att dokumentation i form av åtgärdsprogram kan vara viktigt för skolans eget arbete med uppföljning och utvärdering av sin pedagogiska verksamhet gällande elever i behov av särskilt stöd (se t.ex. Giota & Emanuelsson 2011, Skolverket 2003) vill IFAU även lyfta att det kan vara värdefullt för forskningsändamål. För att öka kunskapen om stödinsatsers effekter för elevers kunskapsresultat är en systematisk och kontinuerlig dokumentation av särskilt stöd och föreliggande behov värdefull. Att forskning kring dessa områden bör stimuleras är något som även utredningen betonar.

Konsekvensutredning

Utredningen har haft ett tydligt lärarperspektiv. IFAU anser dock att förslagen, innan eventuell fortsatt beredning, bör konsekvensanalyseras ur ett elevperspektiv för att säkerställa att alla elever får det (särskilda) stöd och den möjlighet till stimulans i sin kunskapsutveckling som de har rätt till. 

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Josefin Häggblom har varit föredragande. 

Referenser

Giota, J. & Emanuelsson, I. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborg: Göteborgs universitet.

Skolverket (2003). Kartläggning av åtgärdsprogram och särskilt stöd i grundskolan.

Skolverket (2008, reviderad 2011). Särskilt stöd i grundskolan. ‑ En sammanställning av senare års forskning och utvärdering.