Utökad undervisningstid i matematik

I remisspromemorian "Utökad undervisningstid i matematik" föreslås att antalet undervisningstimmar i ämnet matematik i de obligatoriska skolformerna ökar med 120 timmar. Det totala antalet undervisningstimmar föreslås på motsvarande sätt öka med 120 timmar (förutom i träningsskolan). Vidare föreslås att grundskolor inom ramen för ”Skolans val” inte får minska antalet timmar i svenska, svenska som andraspråk, engelska och matematik. Bakgrunden till förslagen är att svenska elevers måluppfyllelse i matematik har försämrats över tid och att den svenska skolan har relativt få undervisningstimmar i matematik i förhållande till andra länder. Det betonas att skillnaderna är större i den obligatoriska skolans tidigare del. Remisspromemorian motiverar förslagen med utbildningsekonomisk forskning som tyder på att mer undervisningstid i matematik har en positiv effekt på elevers kunskaper.

Övergripande synpunkter

IFAU är i grunden positiv till alla insatser som kan förbättra elevers måluppfyllelse; det gäller även måluppfyllelse inom matematikämnet. Det är troligt att fler undervisningstimmer i matematik leder till förbättrade kunskaper i matematik.

IFAU vill dock lyfta fram att det kan finnas skäl att stärka och utvärdera det pedagogiska innehållet i existerande matematiktimmar innan man utökar antalet timmar. Det finns exempelvis utbildningsekonomisk forskning från Storbritannien som tyder på att matematikundervisning för yngre elever inte bedrivs på ett effektivt sätt (se Machin och McNally 2005 och Machin och McNally 2009). Inom ramen för satsningen ”The numeracy hour” – som riktar till 5-11 åringar och som ändrar formen för matematikundervisning utan att öka antalet undervisningstimmar – finner Machin och McNally (2005) positiva effekter för studieresultat för 11–åringar.

IFAU vill även lyfta fram att det kan finnas alternativa sätt att använda de resurser som är avsatta för att finansiera en utökad undervisningstid och som också kan åstadkomma förbättrade matematikkunskaper, såsom mer undervisande personal och mindre studiegrupper i matematik. Fredriksson, Öckert och Oosterbeek (2012) har bland annat visat att mindre undervisningsgrupper i årskurs 4-6 förbättrar elevers kunskap även på längre sikt.

Ett allmänt problem är att pedagogiska insatser sällan implementeras på ett systematiskt sätt så att de möjliggör en utvärdering av insatsernas effekter på elevers måluppfyllelse. IFAU vill därför betona vikten av att nya pedagogiska metoder eller insatser med förstärkta resurser införs och provas ut på ett sådant sätt att effekter på elevers måluppfyllelse kan utvärderas. En utvärdering bygger på att alla elever inte får tillgång till insatsen vid samma tidpunkt, för att det ska finnas en jämförelsegrupp som inte tagit del av insatsen. När det gäller utökad undervisningstid i matematik är det troligt att nödvändiga lärarresurser inte finns tillgängliga redan under läsåret 2013/2014. Det skulle därför vara värdefullt om insatsen på ett systematiskt sätt implementeras successivt i olika skolor allteftersom nya lärarresurser blir tillgängliga.

I detta ärende har ställföreträdande generaldirektör Erik Mellander beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

Referenser

Fredriksson P., B. Öckert och H. Oosterbeek (2012), “Long-Term Effects of Class Size”, Quarterly Journal of Economics, forthcoming.

Machin S. och S. McNally (2005), “Gender and Student Achievement in English Schools”, Oxford Review of Economic Policy, 21(3), 357-372.

Machin S. och S. McNally (2009), “The Three Rs: What Scope is There for Literacy and Numeracy Policies to Raise Pupil Achievement?” Mimeo London School of Economics, March 2009.