Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen
  • Remissvar 2017-11-22, dnr 131/2017

Socialdepartementet
103 33 Stockholm

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa – Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47)

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Erik Grönqvist har varit föredragande.

Kommissionen för jämlik hälsa lägger i och med denna rapport sitt slutbetänkande. IFAU:s synpunkter rör behovet av att bättre kunna bedöma om reformer och förändringar som görs inom välfärdsområdet får den effekt de är tänkta att ha.

Generella synpunkter gällande evidensförsörjning och utvärdering

Kommissionen för jämlik hälsa tar sin utgångspunkt i att ojämlikhet i hälsa uppkommer som resultat av olika tillgång till resurser – förhållanden, villkor och möjligheter – mellan olika sociala grupper inom sju livsområden, och att en mer jämlik hälsa kan uppnås om människors resurser inom ett dessa livsområden blir mer jämlikt fördelade.

IFAU vill här notera att även om det finns en tydlig socioekonomisk gradient i hälsa så är inte orsakssambanden mellan resurser och hälsa enkla; se bland annat Cutler, Lleras-Muney, Vogl (2011) för en diskussion kring detta. Exempelvis finns ett tydligt samband mellan inkomst/förmögenhet respektive utbildningsnivå och hälsa (även i Sverige), men det har däremot i stora (kvasi-) experimentella studier varit svårt att etablera ett orsakssamband mellan ekonomiska resurser (Cesarini et al 2016; Apouey och Clark 2015) respektive utbildning (Meghir, Palme och Simenova, under utgivning; Clark och Royer 2013) och hälsa.

IFAU vill därför betona vikten av att strategier som utvecklas inom de sju livsområdena prövas och implementeras på ett sätt som gör dem utvärderingsbara. För att nå regeringens mål om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation är det viktigt att genomförda insatser är kunskapsbaserade.

IFAU delar kommissionens bedömning om att ett kunskapsbaserat arbete kräver en utvecklad och sammanhållen infrastruktur för kunskapsuppbyggnad och evidensförsörjning inom välfärdsområdet. Detta innefattar

  • en bred förståelse för behovet av sådana utvärderingar,

  • bättre möjligheter att designa, planera och organisera implementeringen av reformerna på ett sätt som skapar möjligheter för utvärdering,

  • förenklade möjligheter att använda befintliga registerdata för utvärdering och uppföljning, och att

  • bygga upp nationella data där sådana saknas.

Synpunkter gällande förslag relaterade till ett stärkt kunskapsbaserat arbete

IFAU ställer sig positivt till kommissionens förslag att regeringen aktivt bör verka för att använda experimentell design vid utvärderingar inom välfärdsområdet, samt att utöka möjligheterna att använda registerdata för att utvärdera reformer i efterhand.

IFAU är också positivt till förslaget att inrätta ett oberoende Råd för en god och jämlik hälsa med uppgift att främja forskning och utvärdering. 

Referenser

Apouey, B, och A. E. Clark. 2015. ”Winning Big but Feeling no Better? The Effect of Lottery Prizes on Physical and Mental Health.” Health Economics, 24 (2015): 516–538.

Clark, D. och H. Royer. 2013. ”The Effect of Education on Adult Mortality and Health: Evidence from Britain.” American Economic Review, 103(6): 2087-2120.

Cesarini, D., E. Lindqvist, R. Östling och B. Wallace. 2016. ”Wealth, Health, and Child Development: Evidence from Administrative Data on Swedish Lottery Players”. Quarterly Journal of Economics, 131(2): 687-738.

Cutler, D. M., A. Lleras-Muney och T. Vogl. 2011. ”Socioeconomic Status and Health: Dimensions and Mechanisms.” I red. S. Glied and P. C. Smith The Oxford Handbook of Health Economics.

Mehgir, C, M., Palme och E. Simeonova. Under utgivning. ”Education, Health and Mortality: Evidence from a Social Experiment. ” American Economic Journal: Applied Economics.


Publicerad av:

Monica Fällgren

Senast uppdaterad:

2017-12-08