Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för tillträde till högskoleutbildning

I detta ärende har generaldirektören Olof Åslund beslutat. Professor Björn Öckert har varit föredragande.

Utredningen föreslår förändringar i tillträdesreglerna till högskoleutbildning på grundnivå, i syfte att skapa ett öppnare och enklare system.

Tillträdet till högskolan regleras dels genom bestämmelser om behörighet att läsa på högskolan, dels genom regler för urval av behöriga sökanden.

Behörighet

IFAU delar utredningens uppfattning att huvudvägen till högskolan bör gå genom gymnasieskolan samtidigt som det också bör finnas andra möjligheter att komma in på högskolan.

IFAU anser att förslaget om ett nytt behörighetsprov för personer över 24 år som saknar grundläggande behörighet riskerar att öka tillträdessystemets komplexitet. Om man önskar ge denna grupp möjlighet att läsa på högskolan borde det kunna ske inom ramen för nuvarande högskoleprovssystem, exempelvis genom att införa ett minimiresultat för behörighet till högskolan.

IFAU menar att det måste vara möjligt att ställa högre krav än betyget E för särskild behörighet. Det finns annars risk att studenter på krävande utbildningar inte klarar av sina högskolestudier. Systemet med särskild behörighet tenderar också att bli urvattnat då flertalet elever ändå uppnår betyget E. IFAU ser heller ingen motsättning i att betyg som betraktas som godkänt för en gymnasieexamen inte automatiskt kvalificerar för mer krävande högskolestudier. IFAU delar dock utredningens oro att skärpta behörighetskrav kan medföra ökad risk för betygsinflation, men menar att det istället bör hanteras genom att förankra gymnasieskolans betyg till externt rättade nationella prov på skolnivå.

Urval

IFAU delar utredningens grundsyn att urvalet till högskolan till största del bör grundas på gymnasiebetyg. Björklund m.fl. (2010) visar att gymnasiebetygen har god prognosförmåga för senare studieframgång.

IFAU ställer sig positivt till att minska andelen studieplatser som måste fördelas på grundval av högskoleprovet, att sätta en nedre åldersgräns för att skriva provet, att minska provets giltighetstid samt att minska antalet gånger som provet kan skrivas.

IFAU anser att även en maximigräns för andelen studenter som får antas på högskoleprovet bör införas. Björklund m.fl. (2010) visar att högskoleprovet saknar prognosvärde utöver gymnasiebetygen, fördröjer högskoleinträdet samt förstärker den sociala snedrekryteringen till högskolan. Även om högskoleprovet bör ge personer en andra chans att komma in på högskolan, bör antalet platser som fördelas på grundval av högskoleprovet inte vara för högt.

IFAU menar att nuvarande (eller en lägre) maximigräns för andelen studenter som får antas på lokalt beslutade urvalsgrunder bör behållas. Utredningens förslag att ta bort maximigränsen riskerar att öka antalet platser som fördelas genom lokalt bestämda urvalsregler. Kunskapen om prognosvärdet hos alternativa urvalsinstrument är begränsad och förändringen tenderar att försvaga betygens roll som huvudsaklig urvalsgrund.

IFAU är positivt till förslaget att underkända betyg som kompletteras i efterhand bara ska kunna tillgodoräknas som betyget E i meritvärderingen.

Referenser

Björklund, A., P. Fredriksson, J.-E. Gustafsson och B. Öckert (2010), Den svenska utbildningspolitikens arbetsmarknadseffekter: Vad säger forskningen?, IFAU Rapport 2010:13.