Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU under 2014

IFAU gav under 2014 ut 26 rapporter och 29 working papers. Samtidigt har vi publicerat 27 artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter. Vi sammanfattar här ett urval av de rapporter och working paper vi givit ut under året utifrån tre större teman: i) Arbetskraftsdeltagande, löner, arbetslöshet och arbetsförmedling; ii) Sjukfrånvaro samt iii) Utbildning – från förskola till vuxenutbildning.

Arbetskraftsdeltagande, löner, arbetslöshet och arbetsförmedling

Vad är det som avgör om vi vill arbeta eller inte?  Några vanliga förklaringar är att vi påverkas av vilken lön som ges, den egna och samhällets attityd till arbete respektive fritid och hur mycket av lönen vi får behålla. IFAU har givit ut en rad rapporter under 2014 som visar att både inkomster och attityd till arbete spelar roll för arbetsutbudet.

Äldres arbetsutbud är ett bra exempel: Hur mycket pengar individerna får vid arbete respektive pension spelar viss roll för pensionsbeslut, men förklarar inte de övergripande pensionsmönstren. Att till exempel betydligt fler i gruppen 60–64 år var kvar i arbetslivet 2008 jämfört med 2001 berodde inte bara på individernas ekonomiska överväganden, utan även på bättre hälsa och förändrade normer. De som hade en sämre hälsa och lägre utbildning ökade sitt arbetsutbud något mer när det blev mer ekonomiskt fördelaktigt att arbeta, men även för dessa grupper var effekterna relativt små.

Kvinnors och mäns arbetsutbud ser olika ut. Kvinnors arbetsutbud är generellt sett mindre än mäns, de arbetar oftare deltid och tar ut största delen av föräldraledigheten. Den mindre kontakten med arbetslivet kan i sin tur få konsekvenser för kvinnors löneutveckling. Givet att kvinnor tar ut det mesta av ledigheten kan en generös föräldraförsäkring ur det här perspektivet bli ett problem för kvinnors situation på arbetsmarknaden. Om kvinnor har en lång sammanhängande föräldraledighet i och med att de får barn tätt påvekas t.ex. lönen negativt.

Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor är högt i Sverige jämfört med andra länder. Kvinnorna är mer sjukskrivna än män, ett mönster som vi ser i samtliga länder med ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. IFAU har tidigare visat att det är efter det första barnet födelse som kvinnor tar ut mer sjukpenning och att effekten håller i sig upp emot 15 år. Mammor tar också ut mer tillfällig föräldrapenning (vab) än pappor. Att papporna förlorar mer på att vara hemma kan vara en förklaring, ju lägre lön mamman har i förhållande till pappan desto större är hennes andel av vårdandet av sjuka barn. Men mammorna vabbar mer även när hänsyn tas till löne- och yrkesskillnader.

- Det ojämlika vabbandet har troligen mer med samhällets normer och föreställningar kring kön att göra än mäns och kvinnors olika inkomster, säger Katarina Boye som forskat om ämnet.

Lönebildningen påverkar arbetskraftsutbudet och arbetslösheten. Lönen har stor betydelse för hur mycket arbetskraft arbetsgivarna efterfrågar och till viss del hur mycket arbetskraft som bjuds ut. Som en del av ett uppdrag om lönebildning i Sverige har vi studerat förhandlade minimilöner inom fem branscher. Vi finner att höjda lägstalöner i vissa branscher gav upphov till en förändrad sammansättning på arbetskraften. Lågproduktiva individer (nyanställda eller visstidsanställda) tvingades med större sannolikhet lämna arbetsplatsen efter en höjd lägstalön, medan mer högproduktiva individer stannade.

Det finns förresten anledning att vara extra försiktig på lönedagen. Sannolikheten att avlida på lönedagen var hela 23 procent högre för anställda i offentlig sektor 1995-2000. Det motsvarar 96 förtida dödsfall per år i Sverige. Hjärtproblem och stroke var den vanligaste dödsorsaken och effekten var störst för låginkomsttagare och individer yngre än 35 år. 

Vid arbetslöshet minskar inkomsterna och den fria tiden ökar. Det påverkar vardagen på olika sätt. Den ökade fritiden skulle kunna innebära mindre stress, mer träning, mer familjetid och bättre hälsa. Men mer troligt innebär arbetslöshet sämre ekonomi och den förändrade livssituationen att stress och oro ökar och påverkar hälsa och vardagsliv negativt på olika sätt. Vi finner att alkoholkonsumtionen ökar vid arbetslöshet. De som förlorade sina jobb i samband med arbetsplatsnedläggningar under 1990-talet drack mer än andra och hade högre risk att drabbas av alkoholrelaterade sjukdomar och dödsfall. Risken var ungefär lika hög för män och kvinnor, men grupperna fick delvis olika diagnoser.

Hela familjen kan påverkas av en förändrad arbetssituation. Barn till arbetssökande läggs in på sjukhus hela 17 procent oftare än barn till föräldrar som arbetar. Det mesta av denna skillnad kan dock inte förklaras av arbetslösheten utan av andra saker som samvarierar med arbetslöshet – föräldrarnas utbildning, födelseland, ålder och sjukdomshistoria. Det tycks inte vara arbetslösheten i sig som är upphov till ohälsotalen.

Arbetsförmedlingens främsta uppgift är att föra samman arbetsgivare och arbetssökande, men de ger även stöd till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden på olika sätt. Individer som har en funktionshinderkod vid Arbetsförmedlingen har möjlighet till olika typer av stöd och subventioner som lönebidrag och skyddat arbete. Stöd och subventioner leder till att fler med funktionshinder arbetar, men att färre har ett osubventionerat arbete. Funktionshindrade som blir friställda övergår i betydande utsträckning till förtidspension. Yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning tycks ha varit ett bra sätt att hjälpa individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga att börja arbeta igen. De som deltog under 1999–2006 började jobba snabbare än jämförbara individer som inte gått en arbetsmarknadsutbildning.

Möten med förmedlare viktigt. Sverige har en lång historia av aktiv arbetsmarknadspolitik där möten och kontakt med arbetsförmedlare är en viktig beståndsdel. Att dessa möten är något som kan förkorta arbetslösheten visar forskning på danska data. Sannolikheten att arbetssökande hittade ett jobb steg med cirka 25 procent under mötesveckan och kvarstod veckorna efteråt. Effekten ökade med antalet möten.

Yrkesinriktad eller allmän utbildning en väg ur arbetslöshet? Att utbilda sig under arbetslösheten kan löna sig olika mycket på olika lång sikt. I en studie av individer som gått en arbetsmarknadsutbildning respektive komvuxkurs inom Kunskapslyftet år 1997 finner vi att de som gått en arbetsmarknadsutbildning har högre inkomster på kort sikt, men efter 5–7 år minskar skillnaderna mellan dem och komvuxdeltagarna. Resultaten varierade mellan män och kvinnor och var beroende av utbildningsnivå. Komvuxutbildning inom Kunskapslyftet tycks också ha varit ett bra sätt för att få (relativt) lågutbildade kvinnor med små barn tillbaks till arbetslivet. Bäst tycks det ha varit för kvinnor som var utanför arbetskraften när de började studierna. På kort sikt hade komvuxdeltagarna lite sämre inkomster än dem som inte deltog, men på längre sikt var sysselsättningen och löneinkomsterna högre än hos jämförbara kvinnor.

Sjukfrånvaro – rehabiliteringsgarantin

Andelen individer som är sjukfrånvarande (har sjukpenning) varierar mycket mellan olika tidsperioder. Svängningarna är för stora för att det ska kunna förklaras med variationer i ohälsa. Variationen kan bero på regelförändringar som ersättningsnivå och ersättningstid, attityder till sjukpenningen hos individen och samhället runt omkring samt vilken typ av kontroll som finns för att reglerna kring sjukpenningen efterlevs. Det finns också ett konjunkturmönster, fler har sjukpenning i högkonjunktur. Det kan bero på att fler avstår sjukpenning i lågkonjunkturen på grund av oro för att förlora jobbet, eller att individer som har större risk för att vara sjukskrivna lämnar arbetskraften.

Att beslutet att stanna hemma från arbetet med sjukpenning påverkas av hur omgivningen väljer visar ett försök i Göteborg.  I kommunen sköts kravet på läkarintyg vid sjukfrånvaro upp från en till två veckor för hälften av invånarna. Det gjorde att sjukfrånvaron steg, särskilt hos män. Men både män och kvinnor som hade kollegor som fått anstånd med läkarintyg ökade sin sjukfrånvaro, troligen beroende på att kollegornas minskade krav upplevs som orättvist. Däremot tycktes kvinnorna endast påverkas av sina kvinnliga kollegor och män endas av sina manliga kollegor.

Psykisk ohälsa samt rygg- och nackbesvär är de två största orsakerna till sjukskrivning. För att komma till rätta med diagnoserna infördes år 2008 rehabiliteringsgarantin. Inom garantin ges hjälp med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller kombinerad smärt- och psykologisk behandling (MMR). Vi finner blandade resultat: KBT hjälpte dem som inte var sjukskrivna när behandlingen genomfördes, men hade mycket små effekter för dem som var sjukskrivna. Smärtbehandling (MMR) ökade genomgående sjukfrånvaron.

Utbildning från förskola till vuxenutbildning

Utbildning är centralt i barns, ungdomars och många vuxnas liv, från förskola till högskola och vuxenutbildning. De direkta kostnaderna för utbildning är personal och lokaler. För den som väljer att utbilda sig efter åren med skolplikt är uteblivna arbetsinkomster den största kostnaden. Intäkterna uppstår senare om utbildningen ger kunskaper och färdigheter som värdesätts i samhället och på arbetsmarknaden. IFAU har under året givit ut forskning som sträcker sig från förskola till vuxenutbildning.

Att gå i förskola före tre års ålder verkar gynna barn till lågutbildade mammor och barn till utrikes födda föräldrar. I en rapport som bygger på tyska data finner författarna att barn till lågutbildade och utrikes födda hade bättre språkutveckling och oftare var skolmogna och mer socialt mogna vid sex års ålder än jämförbara barn som inte gått i tidig förskola. De som gått i små barngrupper (högst tio barn) med äldre, utbildad och heltidsanställd personal hade bättre utfall. Barn till högutbildade påverkades inte av tidig förskola.

Skolan ansvarar för att eleverna inhämtar och utvecklar kunskaper som är nödvändiga för individen. Skolan ska förutom att ge kunskaper också fostra kritiskt tänkande, ansvarskännande och demokratiska medborgare. Vilka sidor av skolans uppdrag politikerna betonar i skoldiskussioner varierar. När gymnasieskolan reformerades år 2009 fördes t.ex. många argument om arbetsgivarnas behov fram, medan demokratiargumenten var mer sällsynta. När den nioåriga mer enhetliga grundskolan infördes i Sverige på 1960-talet var det istället mycket vanligt att betona utjämnade förutsättningar och ökad ekonomisk och social jämlikhet. Den förlängda grundskolan minskade betydelsen av socialt ursprung vid rekryteringen till politiska poster och ökade det politiska deltagandet hos arbetarbarn.

Under början av 1990-talet infördes en rad skolreformer. Skolan kommunali­serades samtidigt som mål- och resultatstyrning infördes. Ungefär vid samma tidpunkt fick eleverna möjlighet att välja skola fritt och fri­stående skolor fick etableras. I debatten har reformerna inte sällan setts som förklaringen till det fall i de svenska elevers kunskaper som registrerats i internationella kunskapsmätningar. I ett regeringsuppdrag har IFAU gjort en samlad beskrivning av resultatutvecklingen i skolan sedan 1980-talet. Rapportförfattarna finner bland annat att

  • resultaten i svensk skola började falla redan före reformerna kan ha påverkat eleverna. Den nedåtgående trenden fortsätter dock genom hela reformperioden och det kan inte uteslutas att de sjunkande resultaten påverkats av 1990-talets skolreformer
  • försämringen av resultaten sker redan på låg- och mellanstadiet, men förvärras ytterligare under grundskolans senare år och gymnasieskolan
  • resultatförsämringen har skett både bland låg- och högpresterande elever och orsaken bör sökas i något som påverkat alla barn.

 Resurser

  • Skolornas resurser ökade före reformerna och minskade sedan åter i samband med kommunaliseringen. Därefter skedde viss återhämtning.
  • Fördelningen av resurser mellan skolor har inte blivit mer kompensatorisk till följd av kommunaliseringen. 
  • Den försvagning av lärarkårens kompetens som skett de senaste 20 åren påbörjades redan innan de studerade reformerna. Det är dock svårt att se att de förhindrat det fortsatta fallet.
  • Kommunernas skolplaner är i många fall begränsade i konkretion och koppling mellan mål och åtgärder. Storstadsregioner har haft en tydligare och aktivare lokal skolpolitik än landsbygdskommuner.
  • Det finns ingen evidens för att förändringar och ökade skillnader i kommunernas sätt att driva skolan förklarar den svenska skolans resultatnedgång.
  • Det finns inte några samband mellan förändringar i skolresurser och förändringar i skolresultat under reformperioden, men det är metodmässigt svårt att helt ta hänsyn till att resurser omfördelas till lågpresterande elevgrupper.

 Skolval och friskolor 

  • Det ökade skolvalet och friskolereformen ser ut att ha förbättrat skolresultaten, men effekterna är små.
  • Skolvalsreformerna kan inte förklara den generella nedgången i svenska elevers resultat.
  • Möjligheten att välja fristående skolor har bidragit till ökad elevsortering. Denna konsekvens syns inte av det kommunala skolvalet.
  • Valet att gå i en fristående skola eller kommunal skola påverkas av elevsammansättningen i den lokala kommunala skolan. Om eleverna i den kommunala skolan har goda förutsättningar tycks elever som själva har goda förutsättningar stanna kvar i den kommunala skolan. Om den kommunala skolan har många elever med svaga förutsättningar ökar sannolikheten att elever med goda förutsättningar väljer en fristående skola.

Förlängningen av yrkesgymnasiet

  • Minskningen i andelen som inte fullföljer gymnasiet kan knytas till förlängningen av yrkesprogrammen och det nya målrelaterade betygssystemet. Det är bland elever med låga grundskolebetyg som minskningen är som störst.
  • Elever som inte får fullständiga slutbetyg från gymnasiet tycks ändå vara närvarande på gymnasiet i stor utsträckning.
  • Mönstrings- och arbetsmarknadsutfall tyder på att den grupp som lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg till följd av det nya systemet ändå har tillägnat sig kunskaper.

 Sortering

  • Det är större skillnader mellan elevernas resultat på olika skolor år 2010 än i slutet på 1980-talet. Detta beror till stor del på att boendesegregationen har ökat, men också på möjligheten att välja skola.
  • De växande resultatskillnaderna mellan skolor beror på ökad skolsegregation, dvs. att elever med liknande bakgrund oftare går på samma skolor än tidigare. Det finns däremot inget som tyder på att skillnaderna i skolornas kvalitet har ökat.
  • Den ökande skolsegregationen kan huvudsakligen förklaras av tilltagande boendesegregation, men beror till viss del även på elevers val av fristående skolor.
  • Betydelsen av familjebakgrund för resultaten i grundskolan är oförändrad. Familjebakgrund spelar alltjämt stor roll för hur eleverna presterar i skolan, men den har inte blivit viktigare för att förklara grundskoleresultaten än tidigare. Det finns tecken på att familjebakgrund fått ökad betydelse för gymnasiebetygen i samband med 1990-talets reformer.

Fristående skolor och betygsinflation

  • Betygsinflationen är starkare i kommuner med större konkurrens mellan skolorna. En ökad andel friskolor kan dock bara förklara en mindre del av betygsinflationen sedan det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemets införande. 

 


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2015-03-18