Forskningsområden
  •  
Visa Ämnen

IFAU under 2011

IFAU har haft ett bra 2011. Vi har publicerat hela 55 rapporter och working papers och varit framgångsrika i ansökningarna om externa forskningsmedel. I slutet av året stod det också klart att vi skulle få ett utökat uppdrag inom utbildningsområdet. Nedan sammanfattar vi ett axplock av 2011 års alla rapporter. 

Årets första rapport handlade om arbetsmarknadspolitiska program för ungdomarDet visar sig att de hade blandade effekterna för deltagarna och att det verkar som om ungdomar som deltog i framförallt jobbgarantin för ungdomar hade lättare att få arbete under år 2008 än under 2009. Ungdomar har också varit i blickpunkten när föräldrarnas roll som jobbförmedlare studerades, man fann att framförallt pappan inte var oviktig när det gällde att ordna arbete till barnen.

IFAU har gjort två översikter av arbetsmarknadspolitiken under 2011. Den ena översikten landade i slutsatsen att arbetslösa lättast hjälps till arbete med subventionerad sysselsättning och intensiv hjälp av arbetsförmedlare. Den andra översikten tog upp vilka program som fungerar bäst i en lågkonjunktur. Författarna fann bland annat att arbetsmarknadsutbildning kan vara bättre än arbetspraktik när konjunkturen är dålig, men att det är tveksamt om skillnaden är så stor att det motiverar den avsevärt dyrare utbildningen.

Arbetsförmedlingen. På regeringens uppdrag har IFAU följt upp Arbetsförmedlingens etableringssamtal med nyanlända flyktingar. En av slutsatserna var att de som haft etableringssamtal både får kontakt med förmedlingen och del av deras tjänster snabbare. Vi har också följt upp hur Arbetsförmedlingen använder olika arbetssätt för att öka effektiviteten och enhetligheten inom myndigheten i en rapport om ”tjänster och metoder”. Rapportförfattarna konstaterar att medarbetarna uppskattar och använder arbetssätten.

Arbetsmarknadseffekter av konkurrensutsättning. Ökad konkurrens genom avregleringar inom offentlig sektor har lett till fler sysselsatta i berörda branscher visade en rapport under hösten. Sysselsättningsökningen har varit störst bland utrikes födda, unga och äldre; grupper som ofta har en svagare ställning på arbetsmarknaden. Även på den avreglerade taximarknaden verkar sysselsättningen ha ökat. Det finns också tecken på att lönebildningen fungerar effektivare till följd av den ökade konkurrensen.

Arbetslösa med försörjningsstöd. Hälften av dem som får försörjningsstöd (socialbidrag) är inskrivna vid Arbetsförmedlingen, men de deltar mer sällan i arbetsmarknadspolitiska program och riskerar att hamna mellan socialtjänst och arbetsförmedling. Att ingen har huvudansvar för gruppen kan vara ett problem då tre fjärdedelar möter mer än en aktör för att få sin försörjning. Vi har också sett att de som lämnar försörjningsstöd ofta har en högre inkomst än när de fick bidrag, men att relativt många är fortsatt fattiga även efter de slutat få försörjningsstöd. Årets sista rapport fann att socialbidrag går i arv. Barn som växer upp med föräldrar som får ekonomiskt bistånd löper själva större risk att få ekonomiskt bistånd. Samvariationen är starkast under barnens sena tonår. Rapportförfattarna konstaterar också att detta inte beror på biståndstagandet i sig, utan på andra faktorer. 

Hälsa hos barn och vuxna. I en rapport från februari konstateras att kvinnor har högre sjukfrånvaro än män. Innan de får barn är däremot män och kvinnor ungefär lika ofta borta på grund av sjukdom, men vid första barnet dubbleras kvinnornas sjukskivningsdagar jämfört med männens. Skillnaderna har ökat under de senaste 30 åren. Ökningen verkar hänga samman med att kvinnor, framförallt med små barn, förvärvsarbetar allt fler timmar. Vi presenterade också rapporten på ett seminarium i Stockholm. Fysisk och psykisk hälsa i barndomen ökar risken för social utsatthet som ung vuxen visar rapporten ”Nitlott i barndomen”. Men det som framförallt ökar sannolikheten att ha låga meritvärden i grundskolan, ha socialbidrag eller sakna inkomst vid 22 års ålder är om den unge är barn till socialbidragstagare eller lågutbildade föräldrar. På temat hälsa har IFAU även givit ut en rapport om att sjukdom påverkar arbetsinkomsterna olika beroende på om den sjuke är hög- eller lågutbildad. Dessutom ökar risken för att dö i förtid om man blir uppsagd eller arbetslös. I det senare fallet studerade rapportförfattaren 1990-talets krisår och fann att det framförallt gällde män och att det tycktes bero på ökad psykisk ohälsa och alkoholmissbruk. Vi har haft ett större projekt om den tillfälliga föräldrapenningen föräldrar får när de vårdar sjuka barn, (vab-ersättning). År 2011 gav vi ut den sista i en rad av rapporter. I den finner rapportförfattaren att information om ökad kontroll av vab-dagar i form av ett brev till en slumpvis utvald grupp föräldrar medförde 8,7 procent färre vab-dagar. Sjukfrånvaron ökade samtidigt med 4,9 procent för sjukfall kortare än en vecka. Rapportförfattaren påpekar att karensdagen i sjukförsäkringen för med sig att föräldrar ansöker om vård av barn istället för att anmäla sig sjuka och att det finns en koppling mellan förmånerna.

Barn och föräldraskap. Måste man välja mellan barn och karriär, eller kan man ha både och? Det är frågan i en rapport om barn och inkomst mitt i karriären. Rapportförfattarna finner bland annat att jämfört med hur det såg ut i början av 1990-talet har livssituationen för dagens 45-åriga män polariserats: Antingen har de familj och hög inkomst eller så har de inga barn och lägre inkomst. Ojämlikheten mellan män tycks ha ökat under de senaste åren. Föräldrar tar examen snabbare än jämförbara studenter är en av flera slutsatser i en annan rapport. Även studiemedelssystemets utformning påverkar studietakt och arbete. När lånereglerna skärptes år 2001 har högskolestudenter vars föräldrar också gått på högskola ökat studietakten medan studenter vars föräldrar inte har en högskoleutbildning däremot har minskat studietakten och arbetat betydligt mer.

Diskriminering. Vi har också sett att homosexuella får färre positiva svar från arbetsgivare än heterosexuella. I ett större experiment med 4 000 jobbansökningar fann rapportförfattarna att homosexuella kvinnor och män mer sällan fick erbjudande om jobb, jobbintervju eller en begäran att lämna mer information om sig själva till arbetsgivaren. Diskrimineringen tycktes vara särskilt tydlig i de yrken som var starkt förknippade med den sökandes eget kön.


Publicerad av:

Sara Martinson

Senast uppdaterad:

2011-12-22